Det är smärtsamt, säger Brewster Kahle, om den utdragna processen efter att hans 25-årsjubilerande digitala bibliotek stämdes av amerikanska förlagsjättar. Men det hindrar inte den legandariska grundaren av Internet archive att ha nya visioner: ”Vill skapa en global hjärna.”

Mycket har hänt under det kvarts sekel som har gått sedan Brewster Kahle började spara webbsidor för framtiden i det som kallas Wayback machine, en del av Internet archive. Ändå trodde han själv att det skulle gå fortare, berättar han för Biblioteksbladet i en av få intervjuer han har gjort i svenska medier.

– Det går mycket långsammare än jag trodde. Jag var med och skapade publiceringsverktyg för internet och hjälpte till att bygga de första sökmotorerna, och det gick fort jämfört med det här digitala biblioteket.

Han hade tänkt sig byggandet av Internet archive som ett tekniskt projekt som skulle resultera i ett bibliotek med internetsidor och digitaliserade böcker tillgängliga att låna för alla. Men det visade sig bli ett ”människoprojekt” där många professioner skulle vara en del. Projektet driver ingen vinst och behövde finansiering.

– Inte minst filantroper behövde vara del av detta. Jag lyckades inte fullt ut förklara projektet för 25 år sedan på ett sätt som gav så mycket hjälp. I dag står det klart varför man vill ha ett digitalt bibliotek, men då ville alla ha fysiska böcker.

Han gör intervjun via zoom från Internet archives huvudkontor i San Francisco. Det är kväll och redan mörkt i Sverige, men i Kalifornien är det tidig förmiddag och Brewster Kahle är först på plats. Många håller sig fortfarande hemma på grund av pandemin. Men de flesta av hans medarbetare, ungefär ett hundratal, jobbar i olika delar av världen. Bland annat med att samla in och skanna fysiska böcker. Cirka en miljon böcker samlas in och digitaliseras i Internet archive varje år.

Det digitala biblioteket växer fortfarande. Och fort. Varje dag sparas 300 miljoner webbsidor och det digitala bibliotekets omfattning är uppe i ogreppbara 70 petabytes data.

– Vi kommer att fortsätta växa så länge vi behövs.

Men nyttan av Internet archive blev ännu tydligare när pandemin slog till och såväl anställda, som studenter och elever skulle arbeta hemifrån. Internet archive öppnade sitt material och möjligheten att låna släpptes fri. Spärren som fanns, där antalet fysiska exemplar av en bok reglerade hur många som kunde låna boken samtidigt digitalt, togs bort i det som kallades ett ”nationellt krisbibliotek”.

Fera stora förlag reagerade på hela idén med utlåning av digitala böcker. De stämde Internet archive för upphovsrättsintrång och den juridiska processen pågår fortfarande. Brewster Kahle räknar med att det dröjer lång tid innan det är klart.

– Det är smärtsamt, det kan pågå i många år. Det kostar miljoner dollar och det är distraherande.

Förlag och bibliotek borde arbeta tillsammans, säger han. Inte minst för att kunna serva en befolkning som sitter fast i hemmen.

– Det här är inte rätt tid att stoppa innovation, konstaterar han.

Brewster Kahle är kritisk till de stora förlagen som har stämt dem och förklarar att de inte ens nöjer sig med upphovsrätt. De önskar licenser.

– De har gått längre, de vill ha licenser som gör att de har kontroll över vem som läser vad och när.

Det skulle innebära, menar han, att vissa tillåts läsa och andra inte, eftersom vissa bibliotek inte kommer att få licens.

– Med upphovsrätt kan du köpa en bok, låna ut den, ha den i bibliotek eller sälja vidare. Men med licenser har de full kontroll.

För det är framför allt kontroll det handlar om, enligt Brewster Kahle. Mer om kontroll än om pengar. De som stämmer Internet archive är företag som omsätter miljarder dollar påpekar han. Och de flesta böcker som Internet arvhive lånar ut är skrivna på 1900-talet och står inte för några stora intäkter för förlagen.

– De vill skrämma biblioteken åt helvete, helt enkelt, säger han.

Han tror dock att Internet archive har en god chans att vinna, men konstaterar att det kommer att ta lång tid och kosta mycket pengar.

Samtidigt har pandemin tydliggjort behovet av digitala bibliotek. När alla blev hemmajobbare och hemmastudenter påmindes världen om att det behövs. Nu tvekar inte någon längre över nyttan med digitala böcker, konstaterar Brewster Kahle och slår fast att nu är bibliotekens tid att glänsa.

– Showtime! Äntligen, säger han och lyfter armarna i en segergest när han skrattar.

Men det finns hot. Mobiltelefonen är ett. Den privata sfär som skapas där är inget som bibliotek kan köpa för att bevara och tillgängliggöra för allmänheten. Andra hot handlar om stora företag som både skapar och distribuerar innehåll, exempelvis Elsevier och företag med liknande uppdrag. Deras material går inte heller att köpas av bibliotek för att låna ut utan är fast i företagen.

Sverige får emellanåt kritik för sin senfärdighet att digitalisera kulturarvet. Norge och Nederländerna brukar lyftas fram som exempel på länder som har kommit längre i digitaliseringen. Men här hemma sätter upphovsrättsfrågan käppar i hjulet. Hur har då Brewster Kahle lyckats med det som nationer har svårt att genomföra?

– Well, svarar han och rycker på axlarna, det är därför vi har blivit stämda.

Utgången är som sagt fortfarande oviss.

– Vi jobbar med många nationalbibliotek och Sverige var tidigt ute med att spara internetsidor, minns han.

Då fanns en känsla av att det var angeläget och bråttom att spara webbsidor. I dag finns den känslan när det gäller utbildningsmaterial, inte minst då många har suttit hemma och pluggat under pandemin.

– Men det tog tid för bibliotek att förstå sin roll i den digitala världen. Böcker var inte det första man arbetade med.

Under samtalet söker han efter böcker på svenska i arkivet och möts till en början av ett nedslående resultat.

– Oh man! Vi har bara sju böcker på svenska.

Men han letar vidare och då ser det lite bättre ut.

– 1 006 böcker på svenska, det är något i alla fall. Men vi behöver mer, säger han och berättar att den som vill kan donera böcker och annat material till Internet archive.

De lovar att ta hand om materialet, digitalisera det och i möjligaste mån göra det tillgängligt för allmänheten.

25 år har gått, internet översvämmas av propaganda, hat och desinformation. Och framtiden är oviss för det digitala världsbiblioteket. Brewster Kahle ber om ursäkt för att han målar upp en så mörk bild, men ser samtidigt positivt på framtiden, åtminstone delvis.

– Ibland är jag optimistisk. Det är så många människor som deltar i det globala experimentet av World wide web. Samtidigt har vi gjort det möjligt för absolut kontroll och övervakning.

Det problemet har lett honom in på ett nyare projekt. I stället för ett enda internet jobbar han med att skapa ett decentraliserat internet, något som många dataforskare jobbar med i ett globalt projekt. Syftet är att undvika kontroll från exempelvis regeringar, men även globala techjättar som Facebook och Google och Brewster Kahle tror att det snart kan bli verklighet.

De kommande 25 åren tycker han bör handla om att bekämpa desinformation. Här spelar biblioteken som pålitliga institutioner en viktig roll. Dessutom gör den outsinliga mängden information som finns på internet att människor som tar del av den behöver sammanhang.

– Nu är det tekniskt möjligt att samla ihop informationen. Vi behöver följa upp det och bygga ut biblioteket och hjälpa människor förstå världen.

Brewster Kahle ser som sitt uppdrag att förse världen med ”universell tillgång till all information” och vill skapa en ”global hjärna” och göra alla smartare. Även om han medger att begreppet en global hjärna klingar illa eftersom det kan tolkas som att det bara ska finnas en hjärna (”det är ett gammalt begrepp, men det är fel siffra och jag tar tacksamt emot hjälp i detta”), påpekar han att det handlar om att leverera sammanhang och god information.

– Vi försöker göra människor smartare genom att ge dem den bästa informationen som människor har producerat. Vi har redan mycket information, nu behöver vi mekanismerna som gör att den blir begriplig.

Trots allt är han ganska nöjd med vad han har åstadkommit så här långt. Han upplever att det finns gott stöd för den öppenhet som Internet archive står för.

– För 25 år sedan sa vi att vi skulle bygga ett digitalt bibliotek och på många sätt skulle jag säga att vi är där omkring i dag.