Kunskapen om nationella minoriteter är låg i många kommuner, och i biblioteksplanerna syns de inte. Det visar en studie från KB.

Kungliga biblioteket har tittat på hur frågan om nationella minoriteteter hanteras i 39 kommunala och åtta regionala biblioteksplaner. Trots att nationella minoriteter beskrivs som en prioriterad grupp i bibliotekslagen visar studien att de är bortglömda i verksamheterna. I en tredjedel av planerna syns de inte alls. Bara i ett mycket litet antal nämns också språklagen och lagen om nationella minoriteter.

I 18 av de granskade planerna saknades det mål vad gäller nationella minoriteter, och ytterligare 13 stycken hade enbart kortfattade och ospecificerade mål.

– Många av planerna visar att det finns en bristande kunskap om minoritetspolitiken. I rubriksättningarna kan man till exempel klumpa ihop nyanlända med nationella minoriteter som sedan hundratals år hör till Sverige och Sveriges historia. Det är ju två olika målsättningar, där det ena handlar om integration och kulturell förståelse, och det andra om att värna och revitalisera, säger Elisabet Rundqvist, handläggare på KB.

Till jul ska KB ha gått igenom samtliga biblioteksplaner som har skrivits efter den nya bibliotekslagen 2014. I samband med det släpps en rapport som visar goda exempel på hur folkbibliotek jobbar med nationella minoriteter.