I veckan kom beskedet att Bibsamkonsortiet säger upp avtalet med holländska vetenskapsförlaget Elsevier. I dag träffas parterna för samtal i Stockholm. "Vi förväntar oss att de är ganska sura", säger Kungliga bibliotekets enhetschef för Nationell bibliotekssamverkan Anna Lundén.

Det var på onsdagen som Kungliga biblioteket berättade att de för Bibsamkonsortiet sagt upp avtalet med det holländska förlaget Elsevier. Detta till följd av en maktkamp mellan förlag och politiker som i grunden handlar om hur mycket förlagen ska kunna ta betalt av forskningsinstitutionerna för att publicera offentligt finansierad forskning. I dag betalar universitet och högskolor både när de publicerar artiklarna öppet tillgängliga och när de sedan ska läsa dem. Och kostnaderna ökar stadigt.

– Jag fick stående ovationer när jag berättade att vi sagt upp avtalet för mina europeiska kolleger på ett möte i Bryssel i veckan, berättar Kungliga bibliotekets enhetschef för Nationell bibliotekssamverkan Anna Lundén.

Och på Biblioteksdagarna i Stockholm ropade MIT:s biträdande bibliotekschef Tracy Gabridge glatt ”well done” när hon fick höra nyheten.

EU har satt en tuff deadline för övergången till öppen vetenskap och 2020 är tanken att all offentligt finansierad forskning ska vara öppet tillgänglig. En utveckling som krockar med vetenskapsförlagens affärsmodell. Tyskland har gått i bräschen och sade upp sitt avtal med Elsevier redan för två år sedan. Sverige är det andra landet som vågar säga upp avtalet trots att landets forskare från den 1 juli kan stå utan uppdaterad forskningsinformation.

I dag kommer det holländska vetenskapsförlagets representanter till Stockholm för nya samtal.

– Vi förväntar oss att de är ganska sura, säger Kungliga bibliotekets enhetschef för Nationell bibliotekssamverkan Anna Lundén. De gillar nog inte att vi har kommunicerat officiellt att vi sätter ner foten.

Biblioteksbladet har sökt Elsevier för en kommentar, men de har inte velat svara på frågor utan i stället skickat ett kort uttalande:

”Elsevier är en av många tjänsteleverantörer till forsknings- och vetenskapssamhället, och vi erbjuder en rad innehållstjänster, analyser och beslutsverktyg. Vi arbetar direkt med våra kunder för att förstå deras mål och hjälpa dem att nå dem på ett tillfredsställande sätt ur ett innehålls-, service- och ekonomiskt perspektiv. I våra forskningspublikationer gör vi detta genom att erbjuda en tidskrifts- och artikelkvalitet över genomsnittet jämfört med andra större leverantörer, men med ett genomsnittligt pris per abonnemangsartikel som ligger under snittet för andra stora leverantörer.”

Biblioteksbladet intervjuade Elseviers Gemma Hersh, med uppdrag att utveckla företagets policy för öppen tillgång, på plats i Amsterdam för två år sedan. Då svarade hon på kritiken mot vinstmarginaler på nästan 40 procent med att ”det är rimligt att vi tjänar pengar. Jag skulle önska att man fokuserade mindre på vinsten och mer på det värde vi bidrar med.”

Dagens möte mellan Bibsamkonsortiet och Elsevier handlar i första hand om hur man i Sverige ska få tillgången efter uppsägning att fungera rent tekniskt, då lärosätena i Bibsamkonsortiet fortfarande ska kunna läsa artiklar publicerade från 1995 och fram till den 30 juni i år.

– Vi har meddelat Elsevier att vi också vill diskutera den modell vi vill ha för ett nytt avtal, ett vi kallar total cost of ownership där vi kan uppnå en hög andel publiceringar med öppen tillgång och samtidigt behålla läsrättigheterna till en rimlig kostnad.

Vad pratar vi om för kostnad?

– Den ska ligga i linje med det vi betalat tidigare. Nu är det så att de svenska publiceringarna förväntas öka och det skulle betyda att kostnaderna ökar. Därför förväntar sig Elsevier ökade intäkter enligt den gamla modellen.

Bibsamkonsortiet vill att betalning ska ske baserat på publicering och sen ska det vara gratis att läsa. Sedan skulle ett slags serviceavgift behöva betalas till förlagen för plattformarna de tillhandahåller för både läsning och publicering.

– Det är en tuff övergång till öppen tillgång för oss som ligger i framkant. Vi är villiga att stå för kostnaderna för vår publicering, men när vi sedan ska ta del av andras ligger den bakom betalvägg, säger Anna Lundén på KB.

EU:s och Sveriges mål för genomförande av vetenskaplig publicering med öppen tillgång är satt till 2020. Och Anna Lundén ser att Sverige har ett momentum just nu. Tyskland har gått före och sade upp sitt avtal med Elsevier redan för två år sedan, och flera europeiska länder, som Nederländerna, Österrike, Schweiz och Frankrike, har sagt att de överväger att följa efter. Men Sverige är land nummer två som faktiskt säger upp sitt avtal.

– Det är nu de tuffa besluten ska fattas. Rektorerna har ställt sig bakom det här och måste nu också försvara beslutet inför sina forskare. Vi ska passa på när vi har det här stödet.

Vad är bästa som kan hända i dag?

– Det är att Elsevier tar vårt besked på allvar och inte vill straffa oss utan fortsätta en konstruktiv dialog. Det är svårt att tänka sig att vi förhandlar direkt.

Vad är det värsta?

– Att de inte dyker upp, säger Anna Lundén.

Läs mer: 

http://biblioteksbladet.test/svenska-larosaten-sager-upp-avtal-med-ledande-forskningsforlag/

http://biblioteksbladet.test/en-mindre-katastrof-utom-for-matematikerna/