Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
13 jun 2019 • 2 min
Antalet bokläsare i Sverige är stabilt sedan nittiotalet. Det visar den senaste undersökningen av svenska folkets medievanor, Mediebarometern 2018. Men användningen av andra textmedier minskar.
Bokläsningen i Sverige är påtagligt stabil. I alla fall enligt den senaste Mediebarometern från Nordicom (Nordiskt informationscentrum för medie- och kommunikationsforskning) vid Göteborgs universitet.
– När Nordicom tog över mätningarna 1994 låg boken lite lite högre än i dag, men det har inte varierat mycket. I år har bokläsningen gått upp från 36 till 39 procent, en ökning som ligger i ljud- och e-böckerna som långsamt krupit upp i användning sedan 2010, säger Karin Hellingwerf-Björkqvist, forskningsinformatör på Nordicom.
Skönlitteratur är den dominerande bokgenren: ungefär en tredjedel av befolkningen läser skönlitteratur en genomsnittlig vecka. Även läsningen av barn- och ungdomslitteratur är stabil över tid. De åldersgrupper som läser mest är yngre mellan 9 och 14 år och de mellan 65 och 79 år.
Tittar man på alla medier lägger Sveriges befolkning i genomsnitt nästan sex timmar på medier en vanlig dag. Mest tid läggs på rörlig bild (33 procent) ent) och ljud (32 procent). Därnäst kommer textmedier (19 procent) och sociala medier (15 procent).
– Lägger man ihop textmedier och sociala medier så har man nästan samma uppdelning mellan rörligt, ljud och text som när vi började mäta, säger Karin Hellingwerf-Björkqvist.
En tydlig förändring är däremot att de traditionalla medieplattformarna tappar. Tablålagd teve och radio minskar liksom papperstidningarna, medan strömmade och digitala versioner ökar.
Prenumerationer på digitala tjänster har slagit igenom i hushållen.
I gruppen 25-44-åringar prenumererar 73 procent på en musiktjänst och 68 procent på en tevetjänst. Och Sverige är det land i världen där befolkningen betalar mest för digitala medietjänster.
på boksidan ser det inte riktigt ut så. Där vill majoriteten av bokläsarna läsa på papper. Ljud- och e-böcker ökar lite, men inte lika tydligt på pappersbokens bekostnad. I årets mätning är det 32 procent som läser på papper. 6 procent lyssnar och 3 procent läser en e-bok. Tidskrifterna har en liknande situation där papperstidskriften också är betydligt större än sin digitala version.
Hur håller då medievanor genom livet?
– Medievanorna står sig genom åren.
Följer man en åldergrupp så sker det inte stora förändringar över tid. De som grundlade vanan att ha en morgontidning på sjuttiotalet, de har en fortfarande, säger Karin Hellingwerf-Björkqvist.
Undersökningen bygger på telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen mellan 9 och 79 år.
Vill du se grafiken i högre upplösning? Titta i e-tidningen. Grafik: Louise Bååth.
Ett digitalt folkbibliotek över nationsgränserna? Skulle de nordiska länderna kunna använda en gemensam lösning för digital utlåning? Det hoppas Nordisk kulturkontakt som föreslår hur det skulle kunna gå till i en ny rapport.
26 apr 2024 • 2 min
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
0 kommentarer