Antalet bokläsare i Sverige är stabilt sedan nittiotalet. Det visar den senaste undersökningen av svenska folkets medievanor, Mediebarometern 2018. Men användningen av andra textmedier minskar.

Bokläsningen i Sverige är påtagligt stabil. I alla fall enligt den senaste Mediebarometern från Nordicom (Nordiskt informationscentrum för medie- och kommunikationsforskning) vid Göteborgs universitet. 

– När Nordicom tog över mätningarna 1994 låg boken lite lite högre än i dag, men det har inte varierat mycket. I år har bokläsningen gått upp från 36 till 39 procent, en ökning som ligger i ljud- och e-böckerna som långsamt krupit upp i användning sedan 2010, säger Karin Hellingwerf-Björkqvist, forsknings­informatör på Nordicom.

Skönlitteratur är den dominerande bok­genren: ungefär en tredjedel av befolkningen läser skönlitteratur en genomsnittlig vecka. Även läsningen av barn- och ungdomslitteratur är stabil över tid. De åldersgrupper som läser mest är yngre mellan 9 och 14 år och de mellan 65 och 79 år. 

Tittar man på alla medier lägger Sveriges befolkning i genomsnitt nästan sex timmar på medier en vanlig dag. Mest tid läggs på rörlig bild (33 procent) ent) och ljud (32 procent). Därnäst kommer textmedier (19 procent) och sociala medier (15 procent). 

– Lägger man ihop textmedier och sociala medier så har man nästan samma uppdelning mellan rörligt, ljud och text som när vi började mäta, säger Karin Hellingwerf-Björkqvist. 

En tydlig förändring är däremot att de ­traditionalla medieplattformarna tappar. Tablålagd teve och radio minskar liksom papperstidningarna, medan strömmade och digitala versioner ökar. 

Prenumerationer på digitala tjänster har slagit igenom i hushållen. 

I gruppen 25-44-åringar prenumererar 73 procent på en musiktjänst och 68 procent på en tevetjänst. Och Sverige är det land i världen där befolkningen betalar mest för digitala medietjänster. 

på boksidan ser det inte riktigt ut så. Där vill majoriteten av bokläsarna läsa på papper. Ljud- och e-böcker ökar lite, men inte lika tydligt på pappersbokens bekostnad. I årets mätning är det 32 procent som läser på papper. 6 procent lyssnar och 3 procent läser en e-bok. Tidskrifterna har en liknande ­situation där papperstidskriften också är betydligt ­större än sin digitala version.

Hur håller då medievanor genom livet? 

– Medievanorna står sig genom åren. 

Följer man en åldergrupp så sker det inte stora förändringar över tid. De som grundlade vanan att ha en morgontidning på sjuttio­talet, de har en fortfarande, säger Karin ­Hellingwerf-Björkqvist.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen mellan 9 och 79 år.

Vill du se grafiken i högre upplösning? Titta i e-tidningen. Grafik: Louise Bååth.