Bokläsningen stabil

13 jun 2019 • 2 min

Antalet bokläsare i Sverige är stabilt sedan nittiotalet. Det visar den senaste undersökningen av svenska folkets medievanor, Mediebarometern 2018. Men användningen av andra textmedier minskar.

Bokläsningen i Sverige är påtagligt stabil. I alla fall enligt den senaste Mediebarometern från Nordicom (Nordiskt informationscentrum för medie- och kommunikationsforskning) vid Göteborgs universitet. 

– När Nordicom tog över mätningarna 1994 låg boken lite lite högre än i dag, men det har inte varierat mycket. I år har bokläsningen gått upp från 36 till 39 procent, en ökning som ligger i ljud- och e-böckerna som långsamt krupit upp i användning sedan 2010, säger Karin Hellingwerf-Björkqvist, forsknings­informatör på Nordicom.

Skönlitteratur är den dominerande bok­genren: ungefär en tredjedel av befolkningen läser skönlitteratur en genomsnittlig vecka. Även läsningen av barn- och ungdomslitteratur är stabil över tid. De åldersgrupper som läser mest är yngre mellan 9 och 14 år och de mellan 65 och 79 år. 

Tittar man på alla medier lägger Sveriges befolkning i genomsnitt nästan sex timmar på medier en vanlig dag. Mest tid läggs på rörlig bild (33 procent) ent) och ljud (32 procent). Därnäst kommer textmedier (19 procent) och sociala medier (15 procent). 

– Lägger man ihop textmedier och sociala medier så har man nästan samma uppdelning mellan rörligt, ljud och text som när vi började mäta, säger Karin Hellingwerf-Björkqvist. 

En tydlig förändring är däremot att de ­traditionalla medieplattformarna tappar. Tablålagd teve och radio minskar liksom papperstidningarna, medan strömmade och digitala versioner ökar. 

Prenumerationer på digitala tjänster har slagit igenom i hushållen. 

I gruppen 25-44-åringar prenumererar 73 procent på en musiktjänst och 68 procent på en tevetjänst. Och Sverige är det land i världen där befolkningen betalar mest för digitala medietjänster. 

på boksidan ser det inte riktigt ut så. Där vill majoriteten av bokläsarna läsa på papper. Ljud- och e-böcker ökar lite, men inte lika tydligt på pappersbokens bekostnad. I årets mätning är det 32 procent som läser på papper. 6 procent lyssnar och 3 procent läser en e-bok. Tidskrifterna har en liknande ­situation där papperstidskriften också är betydligt ­större än sin digitala version.

Hur håller då medievanor genom livet? 

– Medievanorna står sig genom åren. 

Följer man en åldergrupp så sker det inte stora förändringar över tid. De som grundlade vanan att ha en morgontidning på sjuttio­talet, de har en fortfarande, säger Karin ­Hellingwerf-Björkqvist.

Undersökningen bygger på telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen mellan 9 och 79 år.

Vill du se grafiken i högre upplösning? Titta i e-tidningen. Grafik: Louise Bååth.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Nytt råd ska rädda kulturarvet

Kungliga biblioteket får tillsammans med en rad andra myndigheter i uppdrag att bilda ett råd för att skydda kulturarvet. ”I en orolig värld blir bibliotekens och arkivens betydelse ännu mer central.”

1 mar 2024 • < 1 min

Krönika

Ingen kan väl vara emot öppen vetenskap?

Demokrati, kunskap och att forsknings­resultat ska göra största möjliga nytta. Det borde räcka som drivkrafter för att göra vetenskapen öppen till 2030, skriver Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.

1 mar 2024 • 2 min

Ledare

140 miljoner argument för öppen tillgång

De vetenskapliga förlagen tjänar obegripligt mycket pengar. Det drabbar alla, från allmänheten till forskare, när miljoner som kunde ha gått till forskning i stället blir vinst hos världens största kapitalförvaltare.

28 feb 2024 • 2 min

Internationellt

Möter attacker med öppna dörrar

Enda sättet att möta antidemokratiska attacker som har drabbat bibliotek i Berlin är att göra precis tvärtom: öppna dörrarna för samtal om demokrati. Det säger Boryano Rickum, bibliotekschef i Tempelhof-Schöneberg, ett av biblioteken som har råkat ut för högerextrema attacker där böcker förstörs.

22 feb 2024 • 2 min