Bokläsningen stabil
13 jun 2019 • 2 min
Antalet bokläsare i Sverige är stabilt sedan nittiotalet. Det visar den senaste undersökningen av svenska folkets medievanor, Mediebarometern 2018. Men användningen av andra textmedier minskar.

Bokläsningen i Sverige är påtagligt stabil. I alla fall enligt den senaste Mediebarometern från Nordicom (Nordiskt informationscentrum för medie- och kommunikationsforskning) vid Göteborgs universitet.
– När Nordicom tog över mätningarna 1994 låg boken lite lite högre än i dag, men det har inte varierat mycket. I år har bokläsningen gått upp från 36 till 39 procent, en ökning som ligger i ljud- och e-böckerna som långsamt krupit upp i användning sedan 2010, säger Karin Hellingwerf-Björkqvist, forskningsinformatör på Nordicom.
Skönlitteratur är den dominerande bokgenren: ungefär en tredjedel av befolkningen läser skönlitteratur en genomsnittlig vecka. Även läsningen av barn- och ungdomslitteratur är stabil över tid. De åldersgrupper som läser mest är yngre mellan 9 och 14 år och de mellan 65 och 79 år.
Tittar man på alla medier lägger Sveriges befolkning i genomsnitt nästan sex timmar på medier en vanlig dag. Mest tid läggs på rörlig bild (33 procent) ent) och ljud (32 procent). Därnäst kommer textmedier (19 procent) och sociala medier (15 procent).
– Lägger man ihop textmedier och sociala medier så har man nästan samma uppdelning mellan rörligt, ljud och text som när vi började mäta, säger Karin Hellingwerf-Björkqvist.
En tydlig förändring är däremot att de traditionalla medieplattformarna tappar. Tablålagd teve och radio minskar liksom papperstidningarna, medan strömmade och digitala versioner ökar.
Prenumerationer på digitala tjänster har slagit igenom i hushållen.
I gruppen 25-44-åringar prenumererar 73 procent på en musiktjänst och 68 procent på en tevetjänst. Och Sverige är det land i världen där befolkningen betalar mest för digitala medietjänster.
på boksidan ser det inte riktigt ut så. Där vill majoriteten av bokläsarna läsa på papper. Ljud- och e-böcker ökar lite, men inte lika tydligt på pappersbokens bekostnad. I årets mätning är det 32 procent som läser på papper. 6 procent lyssnar och 3 procent läser en e-bok. Tidskrifterna har en liknande situation där papperstidskriften också är betydligt större än sin digitala version.
Hur håller då medievanor genom livet?
– Medievanorna står sig genom åren.
Följer man en åldergrupp så sker det inte stora förändringar över tid. De som grundlade vanan att ha en morgontidning på sjuttiotalet, de har en fortfarande, säger Karin Hellingwerf-Björkqvist.
Undersökningen bygger på telefonintervjuer med ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen mellan 9 och 79 år.
Vill du se grafiken i högre upplösning? Titta i e-tidningen. Grafik: Louise Bååth.
Senaste nytt

Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
Högre arbetslöshet bland utrikesfödda bibliotekarier
Arbetslösheten är fyra gånger så hög bland bibliotekarier som är födda i utlandet än bland inrikesfödda. Det visar en granskning från Magasin K.
25 jan 2023 • < 1 min

Populärt låna elmätare i söder
Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.
24 jan 2023 • 3 min

Romskt resursbibliotek placeras i Malmö
Det blir Biblioteken i Malmö som får uppdraget att vara värd för resursbiblioteket för romani chib.
20 jan 2023 • < 1 min

Besked om skolbibliotek uteblev
Vikten av läsning lyftes på skolministerns och utbildningsministerns pressträff på fredagen. Men ingen nämnde skolbiblioteken.
20 jan 2023 • < 1 min

Tror på effekt av tillträdesförbudet
I sin bok Stök på bibliotek konstaterar Gunnar Rensfeldt att varken stöket eller varianter av tillträdesförbud är något nytt. Han tror att lagen om tillträdesförbud kommer att göra skillnad.
19 jan 2023 • 4 min

Små bibliotek för alla – en rörelse över hela världen
Små bibliotekslådor, Little Free Library, är en läsfrämjande rörelse som har spridit sig över världen. Målet är att få fler barn och unga att läsa.
18 jan 2023 • < 1 min

Debatt om anmälningsplikt, armlängds avstånd och hat och hot
Bibliotek ska vara tillgängliga för alla – men skuggsamhället måste bekämpas, skriver kulturminister Parisa Liljestrand i sitt svar på Lawen Redars två interpellationer som nu debatteras i riksdagen. ”Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver utredas närmare.”
17 jan 2023 • < 1 min

Bibliotekarie i topp tio bland unga tjejers önskan om yrke
Att jobba som bibliotekarie må inte vara den största drömmen bland ungdomar, men en färsk rapport visar att yrket finns med på topp tio när unga kvinnor listar vad de kan tänka sig jobba med. Intresset är mindre bland unga män.
17 jan 2023 • 1 min

Tisdag i riksdagen med debatt om bibliotek
Kan bibliotek fortsätta vara en plats för alla om Tidöavtalets anmälningsplikt av papperslösa drivs igenom? Hur ska hat och hot mot bibliotekspersonal motverkas? I morgon, tisdag kommer frågorna att debatteras i riksdagen.
16 jan 2023 • < 1 min
0 kommentarer