annons
annons

Med ljuset på de unika samlingarna

22 nov 2021 • 3 min

Med en nyutkommen antologi vill Göteborgs universitetsbibliotek framhålla sina samlingar och personalens kompetens. ”Den kunskapen dokumenteras inte någonstans”, säger redaktören Karin Pettersson.

Universitetsbibliotekarien Anna Svensson tog initiativ till antologin. Hon insjuknade under arbetet och avled i maj i år. Foto: Håkan Granath

Det började med att universitetsbibliotekarien Anna Svensson, som blev Humanistiska fakultetens hedersdoktor 2020, tyckte att det var dags för Göteborgs universitetsbibliotek att berätta om sina samlingar.

I den Acta-serie som biblioteket ger ut hade ingen nu yrkesverksam bibliotekarie skrivit något under 2000-talet och Anna Svenssons idé föddes utifrån ett objekt som hon intresserade sig för i den Iberoamerikanska samlingen.

Den bok hon ville berätta om, Macedonio Fernández Papeles de Recienvenido, bär på hela historien om Iberoamerikanska samlingens skapande. Anna Svenssons kollega på Göteborgs universitetsbibliotek, Karin Pettersson, konstaterar att bokens resa från Buenos Aires till Göteborg visade att enstaka objekt kan bära på historier som kan berätta mycket om samlingarna.

– En annan bakgrund är den ökade digitaliseringen vilket ger en enorm möjlighet för fler att ta del av bibliotekets samlingar, men det finns också en risk för fragmentisering, att enskilda objekt och deras kunskapssammanhang försvinner lite när objekten tas ur sitt sammanhang eller sin samling. Så det blev en röd tråd för vår antologi att vi skulle förhålla oss till det här med objekt och samling och relationen mellan dem, säger Karin Pettersson.

Karin Pettersson, bibliotekarie vid Göteborgs universitetsbibliotek, är en av antologins redaktörer. Foto: privat

Resultatet blev antologin Objekt och samling med undertiteln Om det unika i Göteborgs universitetsbibliotek.

Under arbetets gång blev Anna Svensson sjuk. Hon gick bort i maj i år. Karin Pettersson och två kollegor, Birgitta Andréasson och AnnaLena Bergquist, tog över redaktörskapet och gjorde vad de kunde för att förvalta Anna Svenssons arv.

– I princip rodde hon antologin i hamn men vi förvaltade det sista, layout och bilder och det sista petandet med texterna, förklarar Karin Pettersson.

Antologins 13 skribenter undersöker bland annat ett fotografi av Elin Wägner och Flory Gate på en tandemcykel i Småland, men också en matsedel från en middag i New York.

Läs mer ›› Birgitta Andréasson berättar om ett fotografis historia

Karin Pettersson arbetade tillsammans med Anna Svensson i undervisningsteamet och det är den pedagogiska aspekten som Karin Pettersson funderar över i sin text.

– Jag pratar med studenter om hur man kan hitta tidigare forskning, om hur man värderar källor och hanterar referenser så jag ville diskutera hur vi kan jobba med samlingarna, säger Karin Pettersson och fortsätter:

– Det är en ganska självkritisk text om hur vi kan bli bättre på att lyfta in källmaterial i undervisningen för våra studenter och på vilket sätt det skulle kunna berika lärandet. Det finns mycket att göra och det finns ofta en stor fascination inför källmaterial som kan vara väldigt engagerande, med primärkällor som brev och fotografier och så. Man kan göra mycket kul med det.

En annan viktig anledning till att antologin skrevs var att ta vara på den tysta kunskap som finns hos bibliotekarierna.

– Många här vet så mycket om samlingarna och den kunskapen dokumenteras inte någonstans, det syns inte i våra kataloger. Antologin var en möjlighet att visa upp den kunskapen, förmedla den, berättar Karin Pettersson som hoppas att texterna kan bidra till en djupare förståelse kring bredden av bibliotekets samlingar.

1 kommentarer

Senaste nytt

Porträttbild på Katarina Michnik och Karin Emanuelsson 
Debatt

Satsning på skolbibliotek – grunden till framtidens forskare?

Karin Emanuelsson och Katarina Michnik har intervjuat studenter om hur de använder biblioteket på Göteborgs universitet. En slutsats är att det finns en koppling mellan tillgången till bibliotek i grundskolan och på gymnasiet, och hur väl universitetsbibliotekets resurser senare används.

10 feb 2026 • 5 min

En person läser en bok och småler på biblioteket för att illustrera en ny studie som menar att folkbibliotek är viktiga för hälsan, kontakter och tillhörighet. Speciellt bland nyanlända och familjer.
Nyheter

Studie: Folkbibliotek är viktiga för måendet

Folkbiblioteken har avgörande roll för samhällets välmående och sociala sammanhållning. Det är slutsatsen i en kanadensisk studie. Rapporten slår också fast att biblioteken är något av det mest värdefulla en stad kan bidra med till lokalsamhället.

9 feb 2026 • < 1 min

Sara Kärrholm med bakgrundsbild på mörka böcker och obskyra föremål.
Essä

Dark Academia – en genre växer fram på Booktok

Estetiska principer är centrala för bokinfluerarna på Tiktok. Kanske innebär det att synen på högt och lågt är på väg att luckras upp, skriver Sara Kärrholm, docent i litteraturvetenskap och lektor i förlags- och bokmarknads­kunskap vid Lunds universitet.

2 feb 2026 • 7 min