Med en nyutkommen antologi vill Göteborgs universitetsbibliotek framhålla sina samlingar och personalens kompetens. ”Den kunskapen dokumenteras inte någonstans”, säger redaktören Karin Pettersson.

Det började med att universitetsbibliotekarien Anna Svensson, som blev Humanistiska fakultetens hedersdoktor 2020, tyckte att det var dags för Göteborgs universitetsbibliotek att berätta om sina samlingar.

I den Acta-serie som biblioteket ger ut hade ingen nu yrkesverksam bibliotekarie skrivit något under 2000-talet och Anna Svenssons idé föddes utifrån ett objekt som hon intresserade sig för i den Iberoamerikanska samlingen.

Den bok hon ville berätta om, Macedonio Fernández Papeles de Recienvenido, bär på hela historien om Iberoamerikanska samlingens skapande. Anna Svenssons kollega på Göteborgs universitetsbibliotek, Karin Pettersson, konstaterar att bokens resa från Buenos Aires till Göteborg visade att enstaka objekt kan bära på historier som kan berätta mycket om samlingarna.

– En annan bakgrund är den ökade digitaliseringen vilket ger en enorm möjlighet för fler att ta del av bibliotekets samlingar, men det finns också en risk för fragmentisering, att enskilda objekt och deras kunskapssammanhang försvinner lite när objekten tas ur sitt sammanhang eller sin samling. Så det blev en röd tråd för vår antologi att vi skulle förhålla oss till det här med objekt och samling och relationen mellan dem, säger Karin Pettersson.

Resultatet blev antologin Objekt och samling med undertiteln Om det unika i Göteborgs universitetsbibliotek.

Under arbetets gång blev Anna Svensson sjuk. Hon gick bort i maj i år. Karin Pettersson och två kollegor, Birgitta Andréasson och AnnaLena Bergquist, tog över redaktörskapet och gjorde vad de kunde för att förvalta Anna Svenssons arv.

– I princip rodde hon antologin i hamn men vi förvaltade det sista, layout och bilder och det sista petandet med texterna, förklarar Karin Pettersson.

Antologins 13 skribenter undersöker bland annat ett fotografi av Elin Wägner och Flory Gate på en tandemcykel i Småland, men också en matsedel från en middag i New York.

Läs mer ›› Birgitta Andréasson berättar om ett fotografis historia

Karin Pettersson arbetade tillsammans med Anna Svensson i undervisningsteamet och det är den pedagogiska aspekten som Karin Pettersson funderar över i sin text.

– Jag pratar med studenter om hur man kan hitta tidigare forskning, om hur man värderar källor och hanterar referenser så jag ville diskutera hur vi kan jobba med samlingarna, säger Karin Pettersson och fortsätter:

– Det är en ganska självkritisk text om hur vi kan bli bättre på att lyfta in källmaterial i undervisningen för våra studenter och på vilket sätt det skulle kunna berika lärandet. Det finns mycket att göra och det finns ofta en stor fascination inför källmaterial som kan vara väldigt engagerande, med primärkällor som brev och fotografier och så. Man kan göra mycket kul med det.

En annan viktig anledning till att antologin skrevs var att ta vara på den tysta kunskap som finns hos bibliotekarierna.

– Många här vet så mycket om samlingarna och den kunskapen dokumenteras inte någonstans, det syns inte i våra kataloger. Antologin var en möjlighet att visa upp den kunskapen, förmedla den, berättar Karin Pettersson som hoppas att texterna kan bidra till en djupare förståelse kring bredden av bibliotekets samlingar.