Bara hälften av landets kommuner har källkritikarbete inskrivet i biblioteksplanen. Men flera bibliotek uppger att pandemin gav dem en anledning att intensifiera arbetet med mik och källkritik. Det framkommer i en översikt från Digiteket.

I förslaget till en nationell biblioteksstrategi är bibliotekens arbete med källkritik en viktig del. Digiteket har gjort en kartläggning över hur landets folkbibliotek arbetar med frågan i dag.

– Jag var nyfiken för Digitekets skull på att se hur nuläget ser ut för att se hur vi kan hjälpa till framöver, säger redaktör Ola Nilsson som har gjort kartläggningen.

Det kanske mest förvånande som framkom i kartläggningen var att bara knappt hälften av landets kommuner hade skrivit in arbete med mik eller källkritik i biblioteksplanen. Ola Nilsson tror att frågan delvis är ganska ny och att diskussionerna om mik och källkritik har fått ett uppsving under senare år.

– Det går mode i att prata om mik på ett bra sätt. På många sätt är det ett nytt begrepp i samhället. Det finns inte ens med i skolans läroplaner, även om begreppet digital kompetens finns med där. Samhället har i större utsträckning fått upp ögonen för att vi behöver tolka information och desinformation och att desinformation är en utmaning för demokratin.

Och kanske kommer den bilden snart att förändras då en stor del av landets kommuner inom kort ska utarbeta nya biblioteksplaner.

Kartläggningen visade också att drygt en tredjedel av landets folkbibliotek hade uppmärksammat mik och källkritik på sin webbsajt och att något färre hade uppmärksammat det på sin Facebook-sida.

Resultaten kan ha påverkats av att det var pandemiår då mycket av bibliotekens arbete och fokus låg på att ställa om verksamheten. Men pandemin kan också ha lett till att flera bibliotek uppmärksammade källkritik extra mycket.

– Pandemin förde med sig ett globalt behov av korrekt information. WHO konstaterade tidigt att det också rörde sig om en infodemi, så det har funnits ett behov av källkritik, säger Ola Nilsson.