Desinformation bör bemötas på biblioteken

Kampanjen om hur socialtjänsten kidnappar muslimska barn pågår fortfarande. Biblioteken är en bra plats att förebygga spridningen av falsk information, säger Linda Corsvall på Socialstyrelsen. ”Vi behöver klara av att ta samtalen.”

Den värsta ryktesspridningen i den så kallade LVU-kampanjen har avtagit, men desinformation sprids fortfarande och påståenden om hur svensk socialtjänst kidnappar muslimska barn behöver fortfarande bemötas. Biblioteken är en särskilt bra plats för detta, säger Linda Corsvall, kommunikationsdirektör på Socialstyrelsen, som i morgon onsdag – på källkritikens dag – talar på Internetstiftelsen som ägnar dagen åt hur falska berättelser sprids på nätet.

– Det är viktigt att skapa tillit och att ha en dialog även när det inte finns problem och där kan bibliotek vara en mötesplats. Bibliotek skapar positiva känslor och där kan de här samtalen föras ganska odramatiskt, säger Linda Corsvall.

Bibliotek är också en plats dit medborgare vänder sig med frågor och kanske med oro. Då är det viktigt att personalen har kunskap om frågan.

– Vi behöver öka grundkunskapen hos alla. I skolvärlden och på biblioteken där man möter många människor behöver man kunna berätta hur det faktiskt är och ska fungera. Källkritiken är viktig och alla bör vara medvetna om att man måste ifrågasätta uppgifter som man läser i sociala medier. Här har bibliotekarier en viktig roll i att prata om källkritik alternativt även hur medborgare kan eftersöka information.

Det är viktigt att vara påläst. Man behöver kunna förklara på ett trovärdigt sätt hur det faktiskt fungerar om någon kommer med en oro. Det är ofta starka berättelser.

Berättelserna är inte alltid lätta att bemöta, eftersom de många gånger är en mix av ren desinformation och egenupplevda berättelser. Då gäller det att ha koll på vad som gäller.

– Det är viktigt att vara påläst. Man behöver kunna förklara på ett trovärdigt sätt hur det faktiskt fungerar om någon kommer med en oro. Det är ofta starka berättelser och då behöver man ha bra med kunskap. Annars är risken att man inte svarar alls och inte vågar ta diskussionen.

Kraften i LVU-kampanjen riskerar att leda till att enskilda personer blir rädda och väjer för att ta diskussionen, något som innebär ett hot mot demokratin. Därför behöver också de som möter dessa påståenden stöd för att kunna ta diskussionen.

När LVU-kampanjen pågick som värst delades historier om hur svensk socialtjänst kidnappar muslimska barn i en global desinformationskampanj. Kopplingar fanns med Sverige, men den största spridningen skedde på sociala medier, framför allt på arabiska och från konton i Egypten. Även traditionella medier i Egypten, Syrien och Libanon tog vid och rapporterade okritiskt uppgifterna vidare.

– Det var en del i en kampanj som gick ut på att hela Väst är islamfientligt. Det gick igen i exempelvis koranbränningarna och blev en del av en större i historia. Det som gjorde det komplext var att det fanns olika syften, grupper och familjer i Sverige hade sina anledningar som handlade om oro och upplevelser de hade, medan aktörer utomlands hade ett annat syfte att sprida en vi- och dem-bild.

Det är inte självklart för en myndighet att verka på vissa plattformar, men vi har fattat beslut om att ändå vara på Tiktok och Snapchat där desinformationen sprids.

– Det är inte självklart för en myndighet att verka på vissa plattformar, men vi har fattat beslut om att ändå vara på Tiktok och Snapchat där desinformationen sprids.

Det handlar om att sprida information och skapa tillit långsiktigt och då är det viktigt att fler får kontakt med socialtjänsten även när det inte har uppstått problem.

Socialstyrelsen har inte kommit i kontakt med något bibliotek som har jobbat särskilt med desinformationskampanjen om socialtjänsten, men Linda Corsvall konstaterar att biblioteken som mötesplats har en viktig roll att spela.

– Här kan dialogen finnas mellan invånarna och exempelvis socialtjänsten, innan det har hänt något negativt.

Men den stora delen av arbetet handlar om att arbeta långsiktigt. I sina dialoger har Socialstyrelsen noterat brister i kunskapen om socialtjänstens arbete och även bristande tillit i olika utsträckning i flera delar av samhället.

– Vi tror att vi behöver öka grundkunskapen generellt. Det här är inte ett avgränsat problem. Det eskalerade när rykten fick spridning på arabiska i andra länder, men det är en bredare fråga än så. Det här är en fråga vi behöver jobba brett med under lång tid.

Linda Corsvalls viktigaste råd är att fortsätta ta samtalen och att bemöta den oro och de påståenden som sprids.

– Vi i offentlig sektor behöver klara av att ta samtalen. Om vi låter bli att diskutera det har vi en utmaning med vårt demokratiska samtal. Mitt råd är att diskutera tillsammans, men också att lyssna. Skapa mötena och hitta tillbaka till den mellanmänskliga tilliten.