Biblioteken om tio år – värmestuga eller verkstad?

En högljudd värmestuga eller en verkstad med utlåning av både böcker och andra prylar? När riksdagspolitikerna blickar in i framtiden framträder olika farhågor och idéer om hur våra folkbibliotek ska fungera.

Arbetet med att locka nya besökare till biblioteken har gått för långt, tycker Moderaternas kulturpolitiska talesperson Lotta Finstorp. Medan de flesta andra partier uppger att de tycker att tillgängligheten och den uppsökande verksamheten ska öka de närmaste tio åren, anser Lotta Finstorp att det finns risk att den uppsökande verksamheten görs på bekostnad av kvaliteten på biblioteken.
– Debatten har för länge handlat om att locka nya besökare och det har gjort biblioteken till högljudda värmestugor. Det har fungerat dåligt, säger hon.
Hon vill värna det ursprungliga uppdraget som handlar om bildning.
– Om man förändrar för mycket för att locka människor som annars aldrig är på bibliotek, så riskerar man att tappa de besökare man redan har.

I Biblioteksbladets enkät till riksdagspartiernas kulturpolitiska talespersoner lyfter såväl Liberalerna som Kristdemokraterna och Centerpartiet att den uppsökande verksamheten är bland de viktigaste uppgifterna.

Men Vasiliki Tsouplaki, kulturpolitisk talesperson för Vänsterpartiet, anser att det är viktigt att först garantera tillräckliga resurser på biblioteken innan stora satsningar görs på uppsökande verksamhet.
– Uppsökande verksamhet behövs också, men det ska finnas resurser. Ett första steg på många håll kan vara att säkra att det finns en stark grundbemanning, säger hon.
Om tio år finns mer digitala medier på biblioteken, räknar de flesta partier med. Samtidigt lyfter många vikten av att bevara bibliotek med fysiska böcker och bibliotekarier.
– Jag tror att de fysiska biblioteken med duktiga bibliotekarier fortsatt har en viktig roll, säger Vasiliki Tsoupas.

Lotta Finstorp konstaterar att bibliotekarierna tvingas jobba med mycket som inte hör till deras utbildning.
– Är man bibliotekarie kanske man inte har valt det för att hantera drogpåverkade personer, säger hon.
– Vart ska människor ta vägen i dag? Det finns ingen annan öppen plats att gå till för social gemenskap. Stöket och böket på biblioteken har blivit symtom för samhället i stort. Det är ett symtom på att de här funktionerna saknas på många orter. Det är ett samhällsproblem där staten har svikit kommunerna och därmed medborgarna.
Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill se fler medborgarkontor på biblioteken om tio år. Det skulle vara ett sätt att avlasta bibliotekarier, som i dag vittnar om hur deras arbetstid läggs på att hjälpa besökare med att logga in på nya läsplattan, fylla i aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen (som kanske har lagt ner på orten), blanketter till Försäkringskassan och andra digitala tjänster.
– Ska du ansöka om förskoleplats eller vad som helst, allt kräver digital kompetens. Medborgarkontor och servicecenter skulle ge ökad service till medborgarna men också innebära avlastning för biblioteken, säger Vasiliki Tsouplaki.
Orsaken till problemet är den statliga frånvaron, konstaterar Lotta Finstorp. På orter där Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan stänger blir det personalen på biblioteket som får rycka in.
– Det är en katastrof för de som är arbetslösa och de som är mest utsatta i samhället.
Biblioteken bör ryta ifrån och bibliotekarierna höja sina röster, tycker Lotta Finstorp.
– De måste ta plats utanför kulturnämnden, på övergripande samhällsnivå, exempelvis i Brottsförebyggande rådet. Bibliotekarierna måste slå näven i bordet och sluta vara tysta.

Klimatförändringarna och behovet av en cirkulär ekonomi kan påverka bibliotekens verksamhet om tio år. Vasiliki Tsouplaki och Lotta Finstorp tror att verksamheten kan breddas och att det kan finnas annat att låna än litteratur.
–Framtidens behov av att konsumera mindre och därmed dela mer på resurserna kan innebära att nya typer av utlåningsverksamheter växer fram. Det vore spännande att se mer av samlokalisering med öppna verkstäder och ateljéer, men man kan också ha maskiner och verktyg till utlåning, säger Vasiliki Tsouplaki.
Detta blir en nödvändighet i framtiden, tror Lotta Finstorp.
– Vi har ett behov av cirkulär ekonomi där man lånar saker av varandra. Absolut kan man ha det. För att nå Agenda 2030-målen måste vi jobba på det sättet.