Biblioteken om tio år – värmestuga eller verkstad?

30 apr 2020 • 3 min

En högljudd värmestuga eller en verkstad med utlåning av både böcker och andra prylar? När riksdagspolitikerna blickar in i framtiden framträder olika farhågor och idéer om hur våra folkbibliotek ska fungera.

Montage. Bakgrundsfoto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag

Arbetet med att locka nya besökare till biblioteken har gått för långt, tycker Moderaternas kulturpolitiska talesperson Lotta Finstorp. Medan de flesta andra partier uppger att de tycker att tillgängligheten och den uppsökande verksamheten ska öka de närmaste tio åren, anser Lotta Finstorp att det finns risk att den uppsökande verksamheten görs på bekostnad av kvaliteten på biblioteken.
– Debatten har för länge handlat om att locka nya besökare och det har gjort biblioteken till högljudda värmestugor. Det har fungerat dåligt, säger hon.
Hon vill värna det ursprungliga uppdraget som handlar om bildning.
– Om man förändrar för mycket för att locka människor som annars aldrig är på bibliotek, så riskerar man att tappa de besökare man redan har.

I Biblioteksbladets enkät till riksdagspartiernas kulturpolitiska talespersoner lyfter såväl Liberalerna som Kristdemokraterna och Centerpartiet att den uppsökande verksamheten är bland de viktigaste uppgifterna.

Men Vasiliki Tsouplaki, kulturpolitisk talesperson för Vänsterpartiet, anser att det är viktigt att först garantera tillräckliga resurser på biblioteken innan stora satsningar görs på uppsökande verksamhet.
– Uppsökande verksamhet behövs också, men det ska finnas resurser. Ett första steg på många håll kan vara att säkra att det finns en stark grundbemanning, säger hon.
Om tio år finns mer digitala medier på biblioteken, räknar de flesta partier med. Samtidigt lyfter många vikten av att bevara bibliotek med fysiska böcker och bibliotekarier.
– Jag tror att de fysiska biblioteken med duktiga bibliotekarier fortsatt har en viktig roll, säger Vasiliki Tsoupas.

Lotta Finstorp konstaterar att bibliotekarierna tvingas jobba med mycket som inte hör till deras utbildning.
– Är man bibliotekarie kanske man inte har valt det för att hantera drogpåverkade personer, säger hon.
– Vart ska människor ta vägen i dag? Det finns ingen annan öppen plats att gå till för social gemenskap. Stöket och böket på biblioteken har blivit symtom för samhället i stort. Det är ett symtom på att de här funktionerna saknas på många orter. Det är ett samhällsproblem där staten har svikit kommunerna och därmed medborgarna.
Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill se fler medborgarkontor på biblioteken om tio år. Det skulle vara ett sätt att avlasta bibliotekarier, som i dag vittnar om hur deras arbetstid läggs på att hjälpa besökare med att logga in på nya läsplattan, fylla i aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen (som kanske har lagt ner på orten), blanketter till Försäkringskassan och andra digitala tjänster.
– Ska du ansöka om förskoleplats eller vad som helst, allt kräver digital kompetens. Medborgarkontor och servicecenter skulle ge ökad service till medborgarna men också innebära avlastning för biblioteken, säger Vasiliki Tsouplaki.
Orsaken till problemet är den statliga frånvaron, konstaterar Lotta Finstorp. På orter där Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan stänger blir det personalen på biblioteket som får rycka in.
– Det är en katastrof för de som är arbetslösa och de som är mest utsatta i samhället.
Biblioteken bör ryta ifrån och bibliotekarierna höja sina röster, tycker Lotta Finstorp.
– De måste ta plats utanför kulturnämnden, på övergripande samhällsnivå, exempelvis i Brottsförebyggande rådet. Bibliotekarierna måste slå näven i bordet och sluta vara tysta.

Klimatförändringarna och behovet av en cirkulär ekonomi kan påverka bibliotekens verksamhet om tio år. Vasiliki Tsouplaki och Lotta Finstorp tror att verksamheten kan breddas och att det kan finnas annat att låna än litteratur.
–Framtidens behov av att konsumera mindre och därmed dela mer på resurserna kan innebära att nya typer av utlåningsverksamheter växer fram. Det vore spännande att se mer av samlokalisering med öppna verkstäder och ateljéer, men man kan också ha maskiner och verktyg till utlåning, säger Vasiliki Tsouplaki.
Detta blir en nödvändighet i framtiden, tror Lotta Finstorp.
– Vi har ett behov av cirkulär ekonomi där man lånar saker av varandra. Absolut kan man ha det. För att nå Agenda 2030-målen måste vi jobba på det sättet.

Svar från politikerna

Christer Nylander (L): – Biblioteken ska vara ett finmaskigt nät av mötesplatser för läsning, berättelser och fördjupande samtal. Biblioteken är en självklar och vital del av demokratin, men också i enskilda människors strävan efter förståelse. Behovet av uppsökande och läsfrämjande verksamhet är väldigt stort. Jag skulle vilja ha en mer offensiv och strategisk nationell satsning på läsfrämjande och i den strategin vore biblioteken helt centrala. Aron Emilsson (SD): – Biblioteken ska tryggas som oaser för studiero och litterär förkovran. Vi har ambitionen att knyta samman biblioteken runtom i Sverige och Norden för ett närmare utbyte av litterära och kulturella evenemang och ökad språkförståelse. Biblioteken är en bärande pelare i det demokratiska systemet. Att bjuda in digitaliseringens verktyg är självklart. Lika självklart är det att inte tumma på rollen i egenskap av fysiska rum som tysta och lugna oaser. Betydligt större samlingar av litteratur och tryckt källmaterial är digitaliserat och synliggjort för den breda allmänheten med vår politik om tio år. Per Lodenius (C): – Biblioteken ska vara mer tillgängliga för alla oavsett var man bor. Om tio år finns en större mångfald och biblioteken ska ha stor frihet att forma sin verksamhet. Jag vill se över vilka åtgärder som behövs för att öka tillgängligheten oavsett var man bor, vilken livssituation man har eller om man har någon funktionsnedsättning. Biblioteken ska hitta effektiva vägar att nå fler besökare, även digitalt. Anna Sibinska (MP): – I tider när fejkade nyheter och faktaresistens vinner mark i samhällsdebatten, när nättroll sprider propaganda och hemliga algoritmer förstärker filterbubblorna så behövs biblioteken mer än någonsin. Oberoende av bostadsort, kön, ålder, etnicitet och ekonomiska förutsättningar ska man kunna ta del av bibliotekens tjänster. Om tio år ser jag att bibliotekens roll som inkluderande mötesplats har förstärkts. Vi behöver säkra finansieringen och öka tillgängligheten digitalt. Biblioteken ska utvecklas, inte avvecklas. Lawen Redar (S): – Vi skulle öka antalet skolbibliotekarier och se till så att biblioteken kan bedriva uppsökande verksamhet. Vi vill permanenta stödet för biblioteksutveckling och föra över det till de generella stadsbidragen. Vi kommer också att prioritera digitaliseringsbehoven samt förstärka tillgängligheten till minoritetslitteratur. Om tio år kommer också fler statliga servicekontor och kommunala medborgarkontor att ha öppnats. Biblioteket ska inte behöva vara den enda mötesplatsen. Vi måste därför också investera i andra kulturmötesplatser. Vasiliki Tsouplaki (V): – Vi skulle bryta den negativa trenden med nedläggningar av filialer och besparingar som pågått under en lång tid. Biblioteken skulle finnas på fler platser och varje skola ha ett eget skolbibliotek. Den som tar del av litteratur och andras berättelser får möjlighet att utveckla empati. Det stärker i förlängningen vår demokrati och vi skulle få mindre rasism och intolerans. Lotta Finstorp (M): – Vi måste hitta tillbaka till bibliotekens kärnuppgift, nämligen bildning. Bibliotek är inte en värmestuga där man, om man har lust, kan läsa en bok, utan grunden för bildning. Detta uppdrag är i fake news-tider viktigare än någonsin för demokratin. Tillbaka till rötterna, men självklart nyttja nutidens tekniska möjligheter. Ordningen ska återställas. Om tio år är dagens situation med busliv, hot och stök som gör att många människor känner stort obehag, borta. Biblioteken har tagit fasta på digitaliseringens möjligheter att nå fler grupper. Roland Ubult (KD): – Bibliotekens roll som kulturförmedlare kan inte nog betonas. Om tio år har många bibliotek utvecklats till välbesökta mediecenter där man även tar del av utställningar, lyssnar på föreläsningar, poesiaftnar och andra kulturarrangemang. Det breddade utbudet är utmärkt, men det är viktigt att boken är i centrum. Bibliotekens roll som kulturförmedlare måste bestå. Tillgängligheten är en av de viktigaste frågorna för biblioteken. De bör erbjuda sin service till äldre, personer med funktionsnedsättning och andra som av olika skäl inte har möjlighet att ta sig till biblioteket.

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till bbl@a4.se.


Senaste nytt

MIK

MIK-utredaren: Ta ansvar för det egna lärandet

Biblioteken är viktiga för att motverka desinformation, propaganda och näthat. Men kunskapen är ojämnt fördelad och de som jobbar i sfären bör själva vidga sin kunskapshorisont, menar regeringens utredare Carl Heath.

30 sep 2020 • 3 min

Debatt

Fjärrlån: Skåne ett varnande exempel

Om vi menar allvar med att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser krävs det en ny struktur för fjärrlån. Det skriver Astrid Larsson, Vellinge bibliotek, och efterlyser ett större engagemang från KB i frågan.

29 sep 2020 • 3 min

Nyheter

Ett år efter stormen

Det har gått ett år sedan Sofia Lenninger berättade om svårigheterna med den nya biblioteksplanen i SD-ledda Sölvesborg. Det ledde till att hon tvingades sluta. I dag tycker hon att det är viktigt att lyfta debatten.

25 sep 2020 • 3 min

Nyheter

DIK prisar alla bibliotekarier

Utmärkelsen Årets bibliotek går inte till något enskild verksamhet. Istället prisas alla landets bibliotekiarer för att de, enligt motiveringen, förkroppsligar tanken om kulturen som en självklar samhällsbärare.

24 sep 2020 • < 1 min