Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
28 apr 2022 • 7 min
Blir biblioteken en valfråga? Svensk biblioteksförening tror det. Biblioteksbladets enkät visar att bibliotek i några fall förenar över blockgränsen – och att det parti som till nyligen hade kulturministerposten förvånar genom att sakna svar på viktiga frågor.
En statlig utredning har föreslagit att alla skolelever ska ha tillgång till ett bibliotek, att det i första hand ska vara beläget i deras egen skola samt vara bemannat. Bör utredningsförslaget förverkligas eller inte? Hur ska ett genomförande gå till? Vad är alternativet om det inte genomförs?
Vi är i grunden positiva till förslaget men anser att det behöver finnas en viss flexibilitet för små skolor. Man kan där i vissa fall i stället lösa det genom nära samverkan med ett folkbibliotek.
Kristdemokraterna är positiva till att ha bemannade skolbibliotek. Vi anser samtidigt att kommunerna själva ska ha makten att bestämma i vilken grad de vill bemanna sina skolbibliotek. Det är tillgången till ett bra bibliotek som är det viktiga här. Vi anser därför att möjligheten ska finnas kvar för skolor att ha en överenskommelse med ett närliggande folkbibliotek eller skolbibliotek. Det ska inte behöva krävas särskilda skäl för att en skola ska få sluta sådana överenskommelser.
I övrigt är vi positiva till flera delar i utredningens slutsatser, såsom att skollagen bör garantera elever rätt till läromedel och att läroboken, i synnerhet den tryckta, har ett särskilt värde och ska finnas med i lagreglering av läromedel. Det är även viktigt att skolor låter elever låna hem läroböckerna, för att möjliggöra repetition, fördjupning och förberedelse, men också för att föräldrar ska kunna ta sitt föräldraansvar och följa med och hjälpa eleverna i deras studiegång. Skolinspektionen bör även uppdras att granska skolorna utifrån läromedelstillgång och typ av läromedel.
Liberalerna anser att förslaget ska genomföras och att det ska vara varje huvudman (kommun eller fristående skolhuvudman) som har ansvaret för att det genomförs och Skolinspektionen som följer upp att det görs.
Moderaterna hade önskat en proposition kring skolbiblioteken och beklagar att regeringen inte har kommit med förslag.
Moderaterna hade önskat en proposition kring skolbiblioteken och beklagar att regeringen inte har kommit med förslag.
Läsning är grunden för en lyckad skolgång, där skolbiblioteken spelar en mycket viktig roll. Vi vill se en ökad tillgång av utbildade skolbibliotekarier och bättre samverkan mellan ledning och lärare. Rektorers kunskaper i hur skolbiblioteken kan integreras i skolverksamheten, behöver förstärkas. Vi har också föreslagit att Skolverkets ”Likvärdighetsbidrag” ska kunna användas för att förstärka skolbiblioteken.
Miljöpartiet vill genomföra utredningens förslag. Alla elever ska ha en likvärdig tillgång till bemannade skolbibliotek. Tillgång till bemannade skolbibliotek är centralt för att skolan ska kunna främja elevers läsning och för att rusta alla elever med den medie- och informationskunskap som krävs för att navigera i dagens informationsflöde.
Sverigedemokraterna anser att det är viktigt att elever läser böcker och har tillgång till bibliotek. För att inte stjälpa små skolor måste skolor själva avgöra om de ska nyttja allmänna bibliotek eller tillhandahålla egna bemannade bibliotek.
Skolbiblioteken har en viktig roll för att främja både elevers läsande, kunskaper samt medie- och informationskunnighet. Därför har vi gjort satsningar på bland annat personalförstärkningar i skolbibliotek och genom Läslyftet satsat på kompetensutveckling för skolbibliotekarier. Skolbiblioteken har lyfts in i läroplanerna. När det gäller utredningens förslag så har de varit ute på remiss och är nu under beredning på regeringskansliet. Men man kan konstatera att både tillgången till bibliotek och bemanningen på dessa skiljer sig kraftigt mellan skolor vilket illustrerar en bristande likvärdighet som inte är acceptabel.
Vi står bakom utredningens förslag. I vårt budgetförslag finns pengar till fler utbildningsplatser för skolbibliotekarier och extra medel till kommunerna för att bygga upp fler skolbibliotek.
Idén om en nationell plattform för folkbibliotekens utlåning av e-böcker fördes 2019 fram i förslaget till en nationell biblioteksstrategi. Hur står ni i frågan om en nationell e-bokplattform?
Vi har inte tagit ställning till förslaget i detalj, men ser att det kan finnas fördelar med att vissa system görs samlat för att frigöra resurser till annat som exempelvis läsfrämjande åtgärder.
Kristdemokraterna välkomnar att en utredning tittar på frågan om en nationell plattform för folkbibliotekens utlåning av e-böcker. Det var också något som föreslogs i regeringens utredning om återstart för kulturen 2021, hur bibliotekens utlån av e-böcker kan samordnas nationellt.
E-böckernas logik är en annan än pappersboken och därför behövs nya tankar kring detta. Vi menar att det är nödvändigt att ta ett nationellt grepp kring frågan om e-böcker.
Moderaterna vill värna bibliotekens arbete med digitalisering och ser det som en viktig insats för att nå fler människor. Idén om att nationell plattform för bibliotekens utlåning av e-böcker är mycket intressant.
Vi har inte tagit närmare ställning i frågan.
Vi har inte tagit närmare ställning i frågan.
Sverigedemokraterna är positiva till en nationell e-bokplattform för utlåning av e-böcker, och vi är positiva till ett nationellt lånekort. Vi vill att merparten av de böcker som har publicerats i Sverige digitaliseras under en tioårsperiod.
Regeringen gav i december 2020 en särskild utredare i uppdrag att dels sammanfatta de konsekvenser covid-19-pandemin inneburit och alltjämt innebär för kultursektorn, dels analysera vilka lärdomar som kan dras av dessa. Utredningen lämnade sitt betänkande Från kris till kraft (SOU 2021:77) i september 2021. I betänkandet lämnas ett stort antal förslag, däribland att regeringen ska tillsätta en utredning med uppgift att ta fram former för en nationell samordning av bibliotekens utlån av e-böcker. Remissvaren analyseras på regeringskansliet.
E-lån är ett effektivt sätt att öka tillgängligheten. Vänsterpartiet har tidigare föreslagit att fjärrlån av e-böcker görs möjligt och har inte tagit ställning till frågan om nationell plattform.
Kungliga biblioteket, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet samt flera utredningar har påtalat behovet av en digitalisering av kulturarvet. Hur står ni i frågan?
En digitalisering av kulturarvet ökar tillgängligheten och är mycket angelägen. Delar av det kan säkert rymmas inom ordinarie budgetar, men det kan behövas ytterligare medel.
Att värna och vårda det gemensamma kulturarvet är en central del i den kristdemokratiska kulturpolitiken. I vår egen budget välkomnade vi en stor del av satsningen som regeringen föreslog i sin budget på kulturen och kulturarvet, men däremot fick vi emellertid göra en omprioritering av vissa av satsningarna. Där var digitalisering av kulturarvet en av de satsningar som vi inte ställde oss bakom för 2022 och 2023.
Sverige behöver en betydligt högre ambition än idag när det gäller digitaliseringen av kulturarvet.
Detta är en av de riktigt svåra frågorna framöver. Sverige behöver en betydligt högre ambition än i dag när det gäller digitaliseringen av kulturarvet. Ska det ske på ett bra sätt kommer kostnaden att vara hög. Det behövs därför en särskild finansiering av digitaliseringen utanför den nuvarande kulturbudgeten. Vi menar att det behövs en ny kulturutredning och den bör ha särskilt fokus på några saker, bland annat kulturens digitalisering och dess finansiering.
Moderaterna har under flera år föreslagit satsningar kring digitalisering av bokbestånd, läromedel och kulturarv. Dessa frågor fanns också med i den stora biblioteksutredningen, som lämnades till regeringen för flera år sedan. Tyvärr har utredningen inte tagits vidare till riksdagen för beslut. Sverige har nu halkat efter andra länder när det gäller digitaliseringen av böcker, kulturarv och läromedel, vilket vi beklagar.
Det krävs nödvändiga investeringar i digital omställning för att arbeta mot det kulturpolitiska målet om ett kulturarv som bevaras, används och utvecklas. De förslag som vi presenterade när vi satt i regering syftar till att skapa förutsättningar att bevara våra gemensamma samlingar på det sätt de själva bedömer är säkrast och ger bäst förutsättningar för såväl ny kunskap som framtida publika erbjudanden.
Digitaliseringen av kulturarvet är en viktig fråga för oss sverigedemokrater. För att genomföra en digitalisering av kulturarvet behöver bibliotek och kulturvårdande institutioner samverka. Digitalisering av kulturarvet är något som vi budgeterar för i vår utgiftsområdesmotion.
Vi är positiva till digitalisering av kulturarvet. Regeringen föreslår att 75 miljoner kronor avsätts under 2022 för att förstärka satsningen Stärkta bibliotek. Syftet är att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet. Genom satsningen har regeringen hittills avsatt 250 miljoner kronor årligen 2018–2020 och 150 miljoner kronor 2021.
Vänsterpartiet menar att det behövs rejäla satsningar på digitalisering av kulturarvet, både i form av kompetens och resurser. Vi har föreslagit 65 miljoner kronor per år under tre år för ändamålet.
Kungliga bibliotekets årliga statistik visar att antalet bibliotek i Sverige blir färre för varje år. (2020 var de 35 färre, varav 11 folkbibliotek, än 2019.) Hur står ni i frågan?
Det är av största vikt att tillgången till bibliotek är god. Det kan också åstadkommas på andra sätt, som med digitala satsningar, bokbussar och andra lösningar utifrån lokala förutsättningar.
Folkbiblioteken ska enligt bibliotekslagen finnas i varje kommun. Bibliotekens roll som kulturförmedlare kan inte nog betonas. Vi ser därför allvarligt på nedläggningar av bibliotek. För att underlätta förutsättningarna för läsning, inte minst för de unga, är biblioteken en ytterst viktig aktör. Samtidigt är det i dag ett delat ansvar för biblioteken, såväl kommuner, regioner och staten bidrar till dessa.
Biblioteken får inte bli en kommunal budgetregulator utan måste få leva vidare, oavsett kommunens storlek. För att kunna möta behovet av tillgänglig litteratur kan det ibland bli nödvändigt att ta till okonventionella lösningar för att kunna finansiera bibliotek med generösa öppettider. Vi välkomnar det statliga stödet till regional kulturverksamhet, vilket innefattar kultursamverkansmodellen och bland annat medel till biblioteks-, läs-, och litteraturfrämjande. Vi stöttar även den förstärkning som görs till regional kulturverksamhet åren 2022–2024. Kristdemokraterna vill också satsa på bibliotek i utanförskapsområden med 25 miljoner kronor per år kommande år.
Det måste avgöras lokalt var bibliotek och filialer ska finnas. Det kan finnas skäl för en nedläggning, till exempel till följd av demografiska förändringar. Men målet ska vara att medborgarna har minst lika god tillgång till bibliotek som nu.
Bibliotek är en kommunal verksamhet så varje kommun beslutar själv hur verksamheten organiseras.
Enligt SCB:s senaste undersökning så var det mer än en tredjedel av medborgarna, som förra året inte läste en enda bok. Det är också färre besökare vid biblioteken och utlåningen av böcker minskar. Det oroar oss mycket. Läsande är centralt i en demokrati och borde uppmuntras. Intresset för läsning måste väckas tidigt, både i hemmet men också i skolan. Därav vår prioritering av skolbiblioteksverksamheten. Moderaterna vill också att folkbiblioteken särskilt ska prioritera de grupper som i dag inte nås.
Vi har inte tagit närmare ställning i frågan.
Sverigedemokraterna ser det som ett problem. Bibliotekens fysiska rum är viktiga för bildning och kunskap, samt en plats för lugn och ro. Satsningar behöver göras för att garantera biblioteksverksamhet över hela Sverige.
Detta är ett kommunalt ansvar …
Detta är ett kommunalt ansvar men med tanke på bibliotekens betydelse både för individen och samhället är det en oroväckande trend att antalet bibliotek har minskat i landet under senare år. Genom satsningen Stärkta bibliotek har regeringen hittills avsatt 250 miljoner kronor årligen 2018–2020 och 150 miljoner kronor 2021. Inom ramen för satsningen sökte och beviljades samtliga kommuner bidrag under 2020. Satsningen för att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet har varit framgångsrik och regeringen bedömer att satsningen därför bör förstärkas 2022.
Vänsterpartiet är mycket oroade över att biblioteken blir färre och menar att det behövs insatser nu för att stoppa och vända den utvecklingen. Vi ser att många kommuner behöver en stärkt ekonomi.
I förslaget till nationell biblioteksstrategi framhålls att bibliotek ska klassificeras som del av totalförsvaret. Hur står ni i frågan?
Biblioteken har en viktig roll för demokratin. Vi ser att bibliotek kan ha en roll inom totalförsvaret. Bland annat genom kompetensen kring information och källkritik.
Bibliotek har tidigare klassats som del av totalförsvaret. Det är viktigt att skydda böckerna i tider av kris och krig, inte minst för tillgång till saklig och opartisk information och som kulturbärare. Vi är öppna för att överväga att biblioteken återigen klassificeras som del av totalförsvaret.
Vi tycker att biblioteken har en naturlig roll att spela i ett modernt totalförsvar.
Moderaterna följer med intresse det expertnätverk som startade inom Svensk biblioteksförening förra året. Vi tror att biblioteken har en oerhört viktig roll i totalförsvaret.
Vi har inte tagit närmare ställning i frågan.
Nej, vi tycker inte bibliotek ska ingå i totalförsvaret.
I händelse av kris kan biblioteken tjäna som samlingspunkter och viktiga förmedlare av information. Vid till exempel störningar i elnätet är naturliga, fysiska samlingspunkter oerhört viktiga.
Vänsterpartiet har inte tagit ställning i frågan.
2 kommentarer
Demokratin är hotad, barn och unga värvas till våldsdåd, hat och politisk påverkan via sociala medier. Nu behövs verkligen skolbibliotekariens kompetens, skriver Viktoria Reuterskiöld.
23 maj 2025 • 2 min
Det behövs en yrkeslegitimation för bibliotekarier, anser Britt-Inger Rönnqvist. ”En legitimation säkerställer att det är rätt person på rätt arbetsplats.”
23 maj 2025 • 2 min
I höst när landets skolbibliotek ska bemannas kommer utbildade bibliotekarier att förväntas dela med sig av sin kunskap. Gör det inte, uppmanar Magdalena Ivarsson.
22 maj 2025 • 3 min
En utannonserad tjänst som 50 procent skolbibliotekarie och 50 procent vaktmästare har väckt reaktioner. Spännande kombination, anser i stället Anya Feltreuter.
22 maj 2025 • 2 min
Allvarliga samtal om läget i världen, men också uppmuntran och viktiga möten med kollegor. Så här säger några deltagare om första dagen i Borås.
21 maj 2025 • 3 min
Elin Streiffert, bibliotekarie i Östhammars kommun, är uppgiven. Lång väntan på böcker från Adlibris har de senaste månaderna orsakat stora problem.
20 maj 2025 • 2 min
Buggar i ett nytt logistiksystem är orsaken till alla försenade leveranser, förklarar Adlibris. Genom ett ramavtal är företaget förstahandsval när kommunerna köper in böcker till biblioteket och skolor.
20 maj 2025 • 2 min
Rekrytering pågår. ”Det kan ju finnas någon människa därute som besitter båda kompetenserna", säger rektorn för Praktiska gymnasiet i Liljeholmen i södra Stockholm.
19 maj 2025 • 2 min
Vi får inte bli avtrubbade nu, vi får inte vänja oss vid kriget eller acceptera inskränkt yttrandefrihet. Vi måste fortsätta att stödja och värna våra bibliotek och kulturinstitutioner och deras breda demokratiska uppdrag.
16 maj 2025 • 2 min
Det är inte första gången ryska härskare vill förstöra eller förtrycka den ukrainska kulturen. Under de senaste trehundra åren har det gjorts många försök.
15 maj 2025 • 13 min
2024 betalade svenska lärosätesbibliotek nästan 800 miljoner kronor för e-medier, en ökning med 300 miljoner på fem år. Det framkommer i KB:s årliga statistik.
14 maj 2025 • 2 min
Den fullskaliga invasionen är ett kulturkrig. De hotade och angripna ukrainska biblioteken borde få svenskt stöd, skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.
14 maj 2025 • 2 min
Trots att Miljöpartiet har bemannat kulturministerposten 2014-2021 så har partiet inte tagit ställning i flera frågor som är rätt väsentliga. Har de ens något som kan kallas för en kulturpolitik? (Spoiler alert: svaret är nog NEJ)
Bristen på konflikter mellan partierna i deras syn på bibliotek är olyckbådande. Det är djupt problematiskt att alla partier är så positivt inställda till bibliotek. Ingen fråga där alla partier är till synes eniga kan hamna högt som valfråga.