Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
21 dec 2020 • 3 min
Med forskningspropositionen höjer regeringen ambitionen kring öppen tillgång till forskning och understryker vikten av att KB och Vetenskapsrådet samverkar. Men Stockholms universitets överbibliotekarie Wilhelm Widmark efterlyser tydligare samarbete med lärosätena.
Lars Ilshammar, Lisa Gemmel, Kristoffer Palage och Wilhelm Widmark är försiktigt positiva till regeringens forskningsproposition.
I en debattartikel i förra veckan skrev Wilhelm Widmark, överbibliotekarie på Stockholms universitet, att han hoppades att regeringens forskningsproposition skulle innehålla nya instruktioner till Kungliga biblioteket (KB) och Vetenskapsrådet kring öppen vetenskap.
När propositionen lades fram någon dag senare visade det sig att han fått som han önskat:
I den förra propositionen från 2016 beskrev regeringen en målbild av att omställningen till öppen tillgång till forskningsresultat och -data skulle vara helt genomförd till 2026. Den målbilden har nu justerats: för forskningsdata gäller fortfarande 2026 som bortre tidshorisont medan forskningsresultaten, inklusive vetenskapliga publikationer, ska vara fritt tillgängliga redan nästan år.
För att påskynda omställningen kommer KB och Vetenskapsrådet att få förtydligade samordningsuppdrag, alltså det Widmark efterlyste.
Men om KB och Vetenskapsrådet ska klara sitt uppdrag efterlyser Wilhelm Widmark en tätare dialog med lärosätena.
– Det är lärosätena som sitter på kunskapen och är motiverade att arbeta hårt för att komma vidare, säger han.
Propositionen har i övrigt fått ett försiktigt välvilligt mottagande från andra aktörer i bibliotekssfären.
– Vi är generellt positivt inställda, säger Lisa Gemmel, utredare på Svensk biblioteksförening som särskilt lyfter fram att all offentligt finansierad forskning ska publiceras öppet och tillgänglig redan nästa år.
Till propositionens övriga förtjänster framhåller förningen också att forskningsbiblioteken lyfts fram som en del av svensk forskningsinfrastruktur samt satsningen på forskarskolor inom samhällsvetenskap och humaniora. Däremot efterlyses en politik för hur myndigheter ska ta del av forskningsresultat för att fatta informerade beslut, tillhandahålla korrekt information och förankra sitt arbete i vetenskapliga metoder och teorier.
– Forskare på myndigheter saknar idag tillgång till aktuell forskning, om de inte är knutna till ett lärosäte. För att ge forskare på myndigheter rätt förutsättningar behöver regeringen ge besked kring hur de tänker lösa tillgången till forskningsresultat för dem, säger Lisa Gemmel.
I början av 2020 deklarerade KB och universitetsbiblioteken i Lund, Stockholm, Göteborg, Umeå och Uppsala den gemensamma avsikten att digitalisera allt som tidigare tryckts i Sverige. Den som väntade sig att forskningspropositionen skulle innehålla pengar till det blev dock besviken.
– Vi har inte haft andra förväntningar på propositionen än det som föll ut, men vi hoppas att i andra sammanhang få loss de resurser som behövs för att vi verkligen ska kunna börja med de stora volymerna av material som måste digitaliseras, säger biträdande riksbibliotekarie Lars Ilshammar.
– Vi har satt press på oss själva när vi har sagt att vi ska digitalisera det svenska trycket, men vi har inte satt någon tidtabell på det. Vi räknar på volymer och kostnader så att vi ska referenspunkter att utgå ifrån när vi sedan pratar om nödvändiga resurser.
Kristoffer Palage, bibliotekschef vid Luleå tekniska universitet, konstaterar att propositionens formuleringar om att tydliggöra KB:s och Vetenskapsrådets uppdrag är otydligt.
– Det är svårtolkat vad det betyder. Det kan bli jättebra om man stärker uppdraget, men man vet inte när det kommer och vad det innebär.
I propositionen finns skrivningar om behovet av att följa upp och mäta omställningen till ett öppet publiceringssystem. Kristoffer Palage ser detta som något bra och att det kan ge förändringsarbetet en skjuts framåt.
– Jag tror att det är viktigt att vi börjar följa upp och mäta publiceringar i open access-tidskrifter också, säger han.
Lunds universitets relativt nytillträdda överbibliotekarie Håkan Carlsson efterlyser besked om medel till digitalisering av kunskapsarvet, som propositionen alltså inte innehåller.
– I Norge och Nederländerna har man grabbat tag i det, så visst hade man kunnat önska sig mer. Men vi kämpar vidare, allt behöver inte stå i propositionen, säger han.
Positiva tillrop och tacksamhet över digitala tjänster har nått de stängda biblioteken. Men förtvivlade medborgare hörde också av sig och bad dem öppna.
12 apr 2021 • 3 min
I många delar av landet är biblioteken de enda professionellt drivna kulturinstitutionerna. Ändå nämns de inte när regeringen talar om kulturens omstart efter pandemin.
9 apr 2021 • 3 min
Lawen Redar (S) är orolig över Liberalernas val att kunna ingå i en regering som stödjer sig på Sverigedemokraterna. Och SD medger att de vill införa "smärre förändringar" i bibliotekslagen.
9 apr 2021 • 2 min
Kan stöd från TCO säkra framtiden för Arbetarrörelsens arkiv och biblioteket, Arab? Knappast, svarar TCO, som istället ser Arab som ekonomiskt gynnat och har efterfrågat likvärdig behandling hos regeringen.
8 apr 2021 • 2 min
Nu formuleras en strategi för fortsatt utveckling mot öppen tillgång till forskningsresultat. Målet är lägre kostnader – gärna vid sidan om de kommersiella förlagen.
7 apr 2021 • < 1 min
Efter en tid med mycket stök prövar biblioteket på Gamlegården i Kristianstad ett nytt koncept. Från och med i höst ska biblioteken endast släppa in barn två eftermiddagar i veckan.
6 apr 2021 • 3 min
Besvikna kommentarer hördes från biblioteksvärlden när Christer Nylander (L) meddelade att han lämnar riksdagen vid nästa val. ”Jag vet inte vart Liberalerna ska gå, men jag saknar Christer Nylanders röst i det sammanhanget”, säger Calle Nathanson, tidigare ordförande i Svensk biblioteksförening.
6 apr 2021 • 4 min
Vår kritik av aktivistiska bibliotekarier bygger bland annat på lagar och utlåtanden av JO, skriver Roger Blomgren och Johan Sundeen. "Att på Jonas Agheds arroganta sätt avvisa denna materia är häpnadsväckande."
5 apr 2021 • < 1 min
Ska varje bibliotekarie som avstår från att köpa in böcker med högerextremt och rasistiskt innehåll, vara rädd för att kallas aktivist? Det undrar Jonas Aghed i ett svar till Roger Blomgren och Johan Sundeen.
1 apr 2021 • 3 min
Hjalmar Branting såg något viktigt födas 1902 när Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek invigdes. Men drygt 100 år senare lever institutionen på sparlåga. Varför satsar inte S och LO mer på sitt intellektuella arv i en tid då historieskrivningen utmanas av ytterkantshögern?
1 apr 2021 • 8 min
Hur agerar bibliotekspersonalen under pandemin? Här finns inslag av aktivism och lydigt tjänstemannaskap – men det som dominerar är professionell yrkesetik och värnandet om bibliotekens värde, skriver Johan Sundeen och Roger Blomgren.
31 mar 2021 • 5 min
Trots högt ställda integritetskrav får allt fler bibliotek tillstånd att sätta upp övervakningskameror. "Bibliotek är ju generellt en känslig plats med högt integritetsintresse"
30 mar 2021 • 2 min
0 kommentarer