Försiktigt positivt mottagande av forskningspropositionen

21 dec 2020 • 3 min

Med forskningspropositionen höjer regeringen ambitionen kring öppen tillgång till forskning och understryker vikten av att KB och Vetenskapsrådet samverkar. Men Stockholms universitets överbibliotekarie Wilhelm Widmark efterlyser tydligare samarbete med lärosätena.

Wilhelm Widmark, Stockholms universitetsbibliotek.

I en debattartikel i förra veckan skrev Wilhelm Widmark, överbibliotekarie på Stockholms universitet, att han hoppades att regeringens forskningsproposition skulle innehålla nya instruktioner till Kungliga biblioteket (KB) och Vetenskapsrådet kring öppen vetenskap.

När propositionen lades fram någon dag senare visade det sig att han fått som han önskat:

I den förra propositionen från 2016 beskrev regeringen en målbild av att omställningen till öppen tillgång till forskningsresultat och -data skulle vara helt genomförd till 2026. Den målbilden har nu justerats: för forskningsdata gäller fortfarande 2026 som bortre tidshorisont medan forskningsresultaten, inklusive vetenskapliga publikationer, ska vara fritt tillgängliga redan nästan år.

För att påskynda omställningen kommer KB och Vetenskapsrådet att få förtydligade samordningsuppdrag, alltså det Widmark efterlyste.

Men om KB och Vetenskapsrådet ska klara sitt uppdrag efterlyser Wilhelm Widmark en tätare dialog med lärosätena.

Lisa Gemmel. Foto: Andrzej Olas

– Det är lärosätena som sitter på kunskapen och är motiverade att arbeta hårt för att komma vidare, säger han.

Propositionen har i övrigt fått ett försiktigt välvilligt mottagande från andra aktörer i bibliotekssfären.

– Vi är generellt positivt inställda, säger Lisa Gemmel, utredare på Svensk biblioteksförening som särskilt lyfter fram att all offentligt finansierad forskning ska publiceras öppet och tillgänglig redan nästa år.

Till propositionens övriga förtjänster framhåller förningen också att forskningsbiblioteken lyfts fram som en del av svensk forskningsinfrastruktur samt satsningen på forskarskolor inom samhällsvetenskap och humaniora. Däremot efterlyses en politik för hur myndigheter ska ta del av forskningsresultat för att fatta informerade beslut, tillhandahålla korrekt information och förankra sitt arbete i vetenskapliga metoder och teorier.

– Forskare på myndigheter saknar idag tillgång till aktuell forskning, om de inte är knutna till ett lärosäte. För att ge forskare på myndigheter rätt förutsättningar behöver regeringen ge besked kring hur de tänker lösa tillgången till forskningsresultat för dem, säger Lisa Gemmel.

I början av 2020 deklarerade KB och universitetsbiblioteken i Lund, Stockholm, Göteborg, Umeå och Uppsala den gemensamma avsikten att digitalisera allt som tidigare tryckts i Sverige. Den som väntade sig att forskningspropositionen skulle innehålla pengar till det blev dock besviken.

– Vi har inte haft andra förväntningar på propositionen än det som föll ut, men vi hoppas att i andra sammanhang få loss de resurser som behövs för att vi verkligen ska kunna börja med de stora volymerna av material som måste digitaliseras, säger biträdande riksbibliotekarie Lars Ilshammar.

– Vi har satt press på oss själva när vi har sagt att vi ska digitalisera det svenska trycket, men vi har inte satt någon tidtabell på det. Vi räknar på volymer och kostnader så att vi ska referenspunkter att utgå ifrån när vi sedan pratar om nödvändiga resurser.

Kristoffer Palage, bibliotekschef vid Luleå tekniska universitet, konstaterar att propositionens formuleringar om att tydliggöra KB:s och Vetenskapsrådets uppdrag är otydligt.

– Det är svårtolkat vad det betyder. Det kan bli jättebra om man stärker uppdraget, men man vet inte när det kommer och vad det innebär.

I propositionen finns skrivningar om behovet av att följa upp och mäta omställningen till ett öppet publiceringssystem. Kristoffer Palage ser detta som något bra och att det kan ge förändringsarbetet en skjuts framåt.

– Jag tror att det är viktigt att vi börjar följa upp och mäta publiceringar i open access-tidskrifter också, säger han.

Lunds universitets relativt nytillträdda överbibliotekarie Håkan Carlsson efterlyser besked om medel till digitalisering av kunskapsarvet, som propositionen alltså inte innehåller.

– I Norge och Nederländerna har man grabbat tag i det, så visst hade man kunnat önska sig mer. Men vi kämpar vidare, allt behöver inte stå i propositionen, säger han.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Startar bibliotek för social rättvisa

Organisationen Helamalmö startar sitt andra bibliotek. Ambitionen är samarbeta med universitetsbibliotek runtom i landet. ”När nya rapporter kommer så ska man kunna läsa dem hos oss”, säger verksamhetsledaren Nicolas Lunabba.

28 mar 2023 • 2 min

Debatt

Behövs folkbibliotekens eget museum?

Trots uppmärksamhet och uppskattning är framtiden för Biblioteksmuseet i Borås oviss. Det behövs bidrag till drift och fler engagerade individer – "och det brådskar", skriver Biblioteksmuseiföreningens ordförande Tommy Olsson.

27 mar 2023 • 3 min

Nyheter

Ovanligt med politisk inblandning – men oron finns

Björn Orring, Ulf Dernevik och Anna Troberg är nöjda med svaren de fick från regeringsföreträdarna om armlängds avstånd. Och en undersökning som Biblioteksbladet har gjort visar att det, än så länge, är ovanligt att politiker blandar sig i biblioteksverksamheten. Men oro finns för framtiden.

23 mar 2023 • 2 min

Krönika

Digitalt landskap kräver debatt och samverkan

Bibliotekens närvaro på Tiktok blottar en konflikt mellan tillgänglighet och skydd av människors integritet. Hur ska detta hanteras? Svaret ligger inte alltid i att göra mer av samma, utan det måste också vara möjligt att göra nytt, skriver digitaliseringsexperten Carl Heath.

17 mar 2023 • 2 min