3000 böcker fick slängas efter översvämningen

12 jan 2022 • 8 min

Skyfallet i Älghult påverkade hela orten. Värst drabbades biblioteket.

När bibliotekarie Pernilla Magnusson kom till jobbet en måndagsmorgon i juli möttes hon av en syn hon aldrig hade kunnat föreställa sig.
– Jag visste att det hade varit översvämning, men inte hur illa det var.
Lördagen den 3 juli föll 165 millimeter regn över den lilla småländska orten Älghult, enligt kommunens mätningar, i det som SMHI klassar som det femte värsta skyfallet en julimånad någonsin i Sverige. Många villaägare fick sina källare översvämmade, men allra värst drabbades biblioteket.
– Det hade stått en halvmeter vatten i lokalen, det låg böcker på golvet och mycket var förstört, berättar Pernilla Magnusson.
Då hade vattnet hunnit pumpas ut, men hyllor hade rasat och böcker låg utspridda på golvet.
– Det var en väldig röra. Det är ingen syn man vill möta när man kommer till jobbet på morgonen. Det var inte roligt alls.

Vilken stad i Sverige är förberedd på ett tusenårsregn? Modellberäkningar i all ära, men det faktiska resultatet är det mest tydliga och det här är en erfarenhet som vi bär med oss när vi planerar för framtiden

Patric Falk, säkerhetschef i Gävle kommun

Tillsammans med dåvarande bibliotekschefen Per Gjörloff ägnade hon de kommande dagarna åt att rensa ut och slänga gamla böcker.
– Det var till att börja gallra. Mycket var så förstört att det bara var att slänga. Vi höll på i två dagar.
Totalt 3 000 böcker fick slängas. Mest barnböcker, eftersom barnbokstrågen var lågt placerade.
– Vi hade 58 centimeter vatten i hela filialrummet. Då är du uppe på barntrågen och även första hyllplanet på de vanliga hyllorna, säger Per Gjörloff.
– Det var otroligt dramatiska dygn.

Vattnet stod över en halvmeter högt inne i biblioteket när skyfallen drabbade Älghult i somras. Foto: Uppvidinge kommun

”Tuff scen att ta in”

När skyfallet drog in över Småland var Per Gjörloff på semester och ute och seglade. När han fick samtalet från räddningstjänsten var det bara att kasta loss och vända om. Han minns framför allt lukten när han kom till biblioteket på måndagen.

– Vi hade påtalat risken för fastighetsbolaget ett antal gånger, men vi låg ganska långt ner på priolistan, säger Per Gjörloff som var bibliotekschef i Uppvidinge kommun i somras.

– Den stanken av gammalt dagvatten… Det var en förödelse, som om någon hade slängt in en handgranat. Det var en tuff scen att ta in. Men sedan var det bara att börja jobba.
Per Gjörloff och Pernilla Magnusson pressade ut så mycket vatten de kunde ur varje bok innan de avregistrerade dem en efter en och la dem i svarta sopsäckar. Säck efter säck slängdes i containern som hade placerats utanför biblioteket. De böcker som klarade sig undan vattenskador packades ner i kartonger och magasinerades.
– Jag hade inte tänkt på det innan, men när en sådan här sak händer, då blir det så påtagligt att det är förändringar i klimatet, säger Pernilla Magnusson.

De regnmängder som föll över Älghult i början av juli är ovanliga, men kommer att bli vanligare. I Kronobergs län har årsmedeltemperaturen redan stigit med mer än en grad de senaste 50 åren. Och i slutet av seklet väntas den ha stigit ytterligare en till två grader, enligt SMHI:s beräkningar. Detta väntas ge mer extremväder i form av skyfall, men även torka som i sin tur kan leda till skogsbränder.
– Andra gånger är det torka här, tyvärr. I sydöstra Sverige är grundvattennivåerna generellt lägre. Och så har vi skog nästan överallt runt omkring, säger Charlott Åberg, beredskapssamordnare i Uppvidinge kommun där Älghult ligger.
Hon bor själv strax utanför Älghult och tog sig till det översvämmade biblioteket redan på lördagen. Då var gator och vägar översvämmade och på vissa håll var det svårt att komma fram med bil. Charlott Åberg arbetade hela natten tillsammans med räddningstjänsten, invånare och andra som hjälpte till.
– Det sköljde ut vatten från skog och mark, men det gick bra ändå, trots biblioteket. Ingen skadades, däremot sätter det här ärr i själen, tror jag.

 

Skyfallet över Älghult var ovanligt kraftigt. Men med klimatförändringarna finns risk att liknande regnmängder kommer att bli vanligare på flera håll. Foto: Charlott Åberg

Skyfallet över Älghult i början av juli drabbade även fler delar av Småland. Tio dagar senare drog ett ännu värre skyfall in över Tyskland och Belgien. Det orsakade katastrofala översvämningar med minst 200 döda som följd. Mätstationen Hagen-­Holthausen, söder om Dortmund, mätte upp 241 millimeter regn på mindre än ett dygn. 13 mil söderut, i staden Euskirchen utanför Bonn, förstördes ett helt våningsplan i stadsbiblioteket i översvämning­arna. Så här informerades läsarna den 18 juli, intill en bild på en öde bibliotekslokal:

Kära läsare,
Så här ser det ut just nu på första våningen i biblioteket. Det fanns verkligen ingenting kvar att spara. Många hårt arbetande hjälpare har åtminstone redan sett till att lera och skräp tas bort. Vi kunde inte göra mer än så.

En månad senare kom nästa skyfall, denna gång drygt 40 mil norr om Älghult. Den 17 augusti regnade det 161,6 milli­meter över Gävle. När det regnade som mest föll 101 millimeter på två timmar. Även här svämmades vägar över och fick stängas av.
Källaren i gamla stadsbibliotekets lokaler var en av hundratals byggnader där vattnet rann in. Som tur var hade källaren tömts i väntan på att ett nytt bibliotek ska byggas i Gävle och alla 3 000 kartonger med böcker stod magasinerade på annan plats. Bibliotekschef Petra Jonsson hann bli ordentligt nervös innan hon kunde konstatera att vattnet inte hade trängt in i den byggnaden.
– Det hade kunnat sluta mycket värre, sa hon till Biblioteksbladet kort efteråt.
Däremot rann vatten in i Bomhus bibliotek som tvingades stänga.

Även om det inte var mycket vatten som rann in i Folkets hus i Bomhus i Gävle, där biblioteket ligger, tvingades det stänga för renovering. Foto: Annika Clemens

Rekordvarmt i juli

Globalt sett var juli månad 2021 den varmaste julimånaden sedan mätningarna började 1880. På andra håll i världen rasade skogsbränder och invånarna på USA:s västkust upplevde den varmaste månaden någonsin. Den 9 juli var det 54,4 grader varmt i Death Valley i Kalifornien. I början av augusti, när skogsbränderna rasade i västra Kanada och USA, var biblioteket en av många byggnader som ödelades i den lilla staden Greenville i Sierra Nevada. I förra sommarens bränder i USA brann biblioteksfilialen Malden Library i staten Washington ner till grunden tillsammans med 80 procent av stadens byggnader. Många andra bibliotek tvingades stänga på grund av rökskador.

I april förra året rasade en brand i Sydafrika. I Kapstaden svalde flammorna biblioteket på universitetet med förstautgåvor av många böcker, fotografier och annan dokumentation av hela södra Afrikas historia. ”Vi är givetvis förkrossade över att ha förlorat vår specialsamling i biblioteket, det är saker vi inte kan ersätta. Det smärtar att se hur det ser ut nu i askan”, sade Mamokgethi Phakeng, biträdande rektor vid universitetet till New York Times.
”De samlingar som vi hade på biblioteket var inte bara för oss utan för kontinenten.”

Går det att förhindra att fler samlingar och bibliotek förstörs i klimatkatastrofer?
– Vi försöker hitta nya lösningar och se var vattenledningarna går, säger Patrik Ivarsson, förvaltningschef i Uppvidinge kommun i Småland.
– Samtidigt, när det kommer så mycket vatten som det gjorde i Älghult kvittar det nästan vilka ledningar man har. Det är ingen som kan föreställa sig att det ska regna så mycket på två timmar.
Men å andra sidan, tillägger han: med klimatförändringarna vet man inte vad som kommer att hända.

Jag hade inte tänkt på det innan, men när en sådan här sak händer, då blir det så påtagligt att det är förändringar i klimatet

Pernilla Magnusson

Per Görloff, dåvarande bibliotekschef i Uppvidinge, berättar att byggnaden som biblioteket låg i även tidigare hade drabbats av mindre översvämningar. Den ligger lågt och är byggd så att vattnet rinner ner mot entrén.
– Vi hade påtalat risken för fastighetsbolaget ett antal gånger, men vi låg ganska långt ner på priolistan. Man var medveten om risken, men absolut inte på den här nivån.
Inte heller i Gävle var man förberedd på att så mycket vatten skulle komma. SMHI har beskrivet det som ett tusenårsregn, berättar Patric Falk, säkerhetschef i Gävle kommun.

Ett halvår efter översvämningarna är biblioteket i Bomhus fortfarande stängt. Foto: Annika Clemens

– Och vilken stad i Sverige är förberedd på ett tusenårsregn? Modellberäkningar i all ära, men det faktiska resultatet är det mest tydliga och det här är en erfarenhet som vi bär med oss när vi planerar för framtiden, säger han.

– Vi vet att det extrema vädret blir vanligare med klimatförändringarna och det tar vi höjd för.
Exakt hur är inte klart än, den utredningen pågår. Ett halvår efter översvämningarna är Folkets hus i Bomhus, där biblioteket ligger, fortfarande stängt. Golvet är vattenskadat och ska brytas upp.

Förberedelser för översvämning

I Kristianstad finns Sveriges lägsta punkt, drygt två meter under havsytan. Det är en attraktion som lockar turister, men det innebär också att staden ligger i riskzonen för översvämningar. Något som kommunen är väl medveten om. Här förbereder sig de kommunala verksam­heterna för skyfall. Även biblioteket.
Liksom övriga kommunala verksamheter har biblioteket gjort en redogörelse över vad som skulle behövas vid en evakuering. Biblioteket anses så viktigt att verksamheten bör kunna bedrivas på annan plats om lokalerna måste utrymmas. Därför planerar biblioteken för vilka möbler och böcker som ska plockas med om de tvingas evakuera. Datorer och stora skärmar behövs för att kunna visa samhällsviktig information till medborgarna i fall av kris.

Det var en väldig röra. Det är ingen syn man vill möta när man kommer till jobbet på morgonen. Det var inte roligt alls

Pernilla Magnusson
Personalen på Älghults bibliotek möttes av ödeläggelse när de kom till jobbet efter översvämningen. Foto: Per Gjörloff

Efter översvämningarna i Älghult konstaterade dåvarande bibliotekschefen Per Görloff att det går att göra betydligt bättre beredskapsplaner för att skydda det kulturarv som biblioteken förvaltar.
– Man bör titta på skalskydd och göra en plan för alla offentliga byggnader. Biblioteken måste omfattas i och med att de har det här demokratiska uppdraget och är en viktig del i att leverera relevant samhällsinformation.
Hans tips till andra kommuner är att se över byggnader och göra planer och scenarier.
– Vad kan hända och var finns riskerna? Och därefter förebygga risken. Det är bättre att förekomma än att förekommas.
Det är ännu inte klart vad som kommer att hända med biblioteket i Älghult. Kommunen arbetar med att återställa lokalen och säkra mot liknande händelser eller hitta en alternativ lokal. Flera hoppas på det senare, men inget är beslutat.
– Som privatperson tänker jag att så ska inte ett bibliotek få sluta. Biblioteket är riktigt viktigt för samhället, säger Charlott Åberg.
Hon tror det som hände har gjort att klimatanpassningsfrågan har kommit upp på agendan.
– Det är en sak när man bara pratar om något, men något annat när man har varit med om det och sett det. Det var en väldigt tragisk historia. Jag önskar att fler kan lära sig av andras exempel.

Artikeln publicerades i Biblioteksbladet nummer 4 2021. Hela magasinet finns som e-tidning.

Rekordmycket regn föll över Älghult i början av juli. Foto: Charlott Åberg
Rekordmycket regn föll över Älghult i somras. Foto: Uppvidinge kommun

0 kommentarer

Senaste nytt

Kommentar

"Tystnaden är ett sjukdomstecken"

Många har hört av sig efter en artikel om att bibliotekspersonal sällan tillåts läsa på arbetstid. "Vittnesmålen ger bilden av arbetsplatser där det straffar sig att tala klarspråk", skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

4 okt 2022 • 2 min

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min