Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
19 apr 2022 • 5 min
Jonas Bendiksen trodde att hans hemlighet snabbt skulle avslöjas. Men för att få fram sanningen blev han tvungen att till och med fejka kritiken mot sitt eget fotoprojekt.
Någon gång 2016, när Donald Trump valts till USA:s president och fake news blev ett begrepp på allas läppar, fick den norske fotografen Jonas Bendiksen höra talas om staden Veles i Nordmakedonien. Här, fick han veta, fanns det gott om fattiga män som livnärde sig på att producera fejkade nyheter för spridning i sociala medier.
Jonas Bendiksen blev intresserad.
– Jag började googla på ”Veles” och insåg snart att det också är namnet på en gud i den förkristna slaviska mytologin. Guden Veles visade sig ofta i djurförklädnader och stod för kaos, magi och lurendrejeri.
Snart hade Jonas Bendiksen googlat sig fram till Veles bok, en urgammal skrift med obegripliga bokstäver ristade på 40 träplankor som uppgetts ha hittats av en rysk officer 1919. Därefter ska en rysk historiker ha lyckats knäcka koden, varpå skriften transkriberades till ryska och översattes till flera språk. Den fick namnet Book of Veles och har blivit något av en kultskrift i högernationalistiska och new age-influerade kretsar i Moskva.
– Det är bara det att Veles bok aldrig har funnits. Moderna historiker har dragit slutsatsen att allt är fejk. Hela historien om träplankorna med den mystiska skriften är ett hundra år gammalt påhitt, berättar Jonas Bendiksen.
Här tar historien vid om den Book of Veles som kom ut förra våren och som har väckt nya och oroande frågor om information och tillit:
Uppfylld av historierna om den lögnaktige guden Veles och den uppdiktade religiösa skriften, beslöt sig Jonas Bendiksen för att göra en bok om produktionen av fake news i staden Veles.
– Boken skulle innehålla allt folk förväntar sig av mig och av ämnet; mörka bilder på förfallen sovjetarkitektur, fattiga människor, björnar som går runt på gatorna…
Och precis en sådan bok gjorde han. Det är bara det att bilderna är manipulerade och texten ett AI-genererat hopkok av olika resereportage från Veles.
– Jag har varit i Veles två gånger och tagit alla miljöbilder. Men människorna på bilderna har jag satt in efteråt, med hjälp av programvara som brukar användas för datorspel, berättar Jonas Bendiksen.
Jag satt hemma och undrade när mina fotograf- och journalistkollegor skulle avslöja bluffen. Skulle det ta två eller tre veckor eller kanske en hel månad innan någon upptäckte alla ledtrådar som jag lagt ut i boken?
I mitten av september i höstas hade ”Chloe Miskins” idoga twittrande till slut gett resultat. Bluffen avslöjades och Jonas Bendiksen fick äntligen börja prata om det som varit hans syfte från början: att visa att vi bara ser det vi vill se.
– Man talar om konfirmeringsbias. Med det menas att vi tar till oss sådan information som bekräftar det vi redan söker efter. Vi köper det som bekräftar våra åsikter, säger Jonas Bendiksen och fortsätter:
– Jag hade säkert själv gått på Book of Veles, precis som mina kollegor gjorde, eftersom den var förpackad som tung, seriös fotojournalistik. Det visar att kontexten till informationen nästan är viktigare än själva informationen. Så länge det ser äkta ut så går vi på det.
Vad är nytt under solen, undrar nu någon. Manipulerade bilder och texter fulla av lögner har väl funnits i alla tider. Skillnaden i dag, menar Jonas Bendiksen, är att lögnen har automatiserats med hjälp av tekniken.
– Kombinationen av automatiserad information och kostnadsfri algoritmbaserad viral distribution är dynamit. I dag diskuterar vi hur vi bäst ska sortera all information och ställer våra förhoppningar till AI. Men AI kommer inte att lösa problemet, den saken är klar.
Jonas Bendiksen tror att vi kommer att få se ett allt mer kaotiskt medielandskap, där den stora utmaningen blir att se till att inte alla retirerar in i sin egen lilla verklighet, styrd av de sociala mediernas algoritmer.
– För tjugo år sedan var i stort sett alla eniga om att det faktum att något hade publicerats i New York Times oavvisligen innebar att det var sant och relevant. I dag finns en stor grupp människor som avfärdar det som fake news.
– Tillit till information är en grundsten i en fungerande demokrati. Om vi inte kan enas om vad som är sant och vad som är fejk vittrar den tilliten sönder – människor emellan och mellan människor och myndigheter.
Det visar att kontexten till informationen nästan är viktigare än själva informationen. Så länge det ser äkta ut så går vi på det.
Artikel publicerad i Biblioteksbladet nr 1/2022.
1 kommentarer
Ett digitalt folkbibliotek över nationsgränserna? Skulle de nordiska länderna kunna använda en gemensam lösning för digital utlåning? Det hoppas Nordisk kulturkontakt som föreslår hur det skulle kunna gå till i en ny rapport.
26 apr 2024 • 2 min
I Katrineholm har biblioteket dragit ner på digital service och satsar i stället stort på läsfrämjande. Nyligen prisades de för sina insatser och på Världsbokdagen gav sig personalen åter ut på gerillaläsning.
24 apr 2024 • 3 min
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Okej, han har alltså fejkat foton som i princip lika gärna hade kunnat vara äkta, och sedan beklagar han sig över att ingen upptäckt att de är fejkade? Jag vet inte riktigt vad det säger oss…
(Nej, björnar som går på stadsgator är knappast något som bara förekommer på fejkade foton. Att det ibland händer är väl dokumenterat. Den som har tillgång till Pressreader kan t.ex. ta sig en titt i senaste numret av BBC Wildlife, eller så kan man med fördel helt enkelt söka lite på YouTube.)