Studenter i fokus för nytt sjukhusbibliotek

För sjukhusbiblioteket i Helsingborg blev det en lyckträff att flytta från centralblocket till ett mer perifert hus. De kom närmare studenterna. Och patienterna åker ändå hem innan de hinner fråga efter böcker.

Sjukhusbiblioteket i Helsingborg har länge haft en roll som kunskapscentral i regionen. Det har bland annat servat psykiatrin, 28 vårdcentraler och tre andra sjukhusbibliotek med litteratur. Men att hitta rätt bok på plats kunde likväl vara knepigt.

– Tidigare bestod biblioteket av små rum och hyllor som inte logiskt följde på varandra. Ett signum kunde plötsligt dyka upp på en märklig plats. Det var till och med så att vi själva hade svårt att hitta ibland, säger bibliotekarien Eric Ahl.

Så är det inte längre. Biblioteket flyttade i somras, och de nya öppna lokalerna underlättar för såväl möten som kunskapssökande. Bokhyllorna är uppställda längs en lång korridor, och för att orienteringen ska bli ännu enklare har Eric Ahl jobbat med tydlig skyltning. Han har också skapat en digital karta och applicerat dess färgkodning på det fysiska bibliotekets hyllgavlar och knubbar: Rött för skönlitteratur, blått för medicinsk facklitteratur och grönt för allmän facklitteratur.

Bibliotekets fokus är på vetenskaplig litteratur, men här finns också en gedigen samling allmänlitteratur. Det händer ofta att personal kommer för att låna romaner.

– Det tycker jag är väldigt roligt. Vi vet ju att det finns ett samband mellan kultur och hälsa. Många säger att det är en förmån att ha den här tillgången på sin arbetsplats, berättar Eric Ahl.

I sjukhusbibliotekets nya lokaler möts personer som arbetar på sjukhuset, studenter och patienter. Av dessa utgör studenterna den kanske största. Läkarutbildningen är nämligen granne numera, vilket är en positiv konsekvens av flytten från sjukhusets centralblock till det mer perifera så kallade Almahuset.

I närheten finns också Practicum Clinical Skills Centre, där det sker praktisk träning för studenter och personal i simulerade vårdscenarier.

Resultatet har blivit en större genomströmning i biblioteket, vars utbud inkluderar en rejäl samling kurslitteratur.

Inlagda patienter däremot är svårare att få hit. Det har inte blivit enklare med flytten bort från centrum, men huvudförklaringen till den minskade patientnärvaron är dock, enligt Eric Ahl, en annan: De senaste tjugo åren har vårdtiderna helt enkelt gått ner så pass mycket att de inlagda sällan har tid för biblioteksbesök.

De som ändå hittar en stund att fördriva här upptäcker en hel sektion direkt riktad till sig. I stället för det vanliga SAB-systemet är den ordnad enligt kategorier som diagnoser eller medicinska ämnen. Från sitt rum har bibliotekarien Eric Ahl utsikt över hyllorna på bokstaven A: adoption, afasi, alkohol, allergi, och så vidare.

– Det är både facklitteratur som är lite enklare än den kliniska och så kallade patografier det vill säga biografiska skildringar av sjukdom. Det kan också vara foldrar från patientföreningar, berättar han.

Utöver inlagda patienter kommer det också hit en del människor med långvarig eller kronisk sjukdom. De är del av Patientutbildningscentrum, där patienter utbildas i sina egna diagnoser av sjukvårdspersonal. Utbildningen samordnas av en sjuksköterska, som sitter heltid på biblioteket, och en biblioteksassistent. Men patienterna själva har stort inflytande.

– Patienter och närstående eller stödpersoner får uttrycka sina behov och får svar på dem av vårdpersonal. De bestämmer i hög utsträckning själva vad som ska ingå i de här träffarna.

Vårdpersonalen kommer också gärna till biblioteket för sin egen skull, berättar Eric Ahl. Om inte för att låna fack- och skönlitteratur så för att koppla av i någon fåtölj med ett magasin från den stora tidskriftsdelen.

I ett av rummen har de dessutom möjlighet till videokonferenser med vårdpersonal i andra delar av landet. Biblioteket äger nämligen en video-konferensutrustning som krypterar informationen och därmed uppfyller kraven på sekretess.

Nyss såg Eric Ahl ett par läkare sitta intill en patient i de sköna fåtöljerna.

– Ska jag säga en sak som karaktäriserar biblioteket så är det mötet mellan sjukhusets olika behov, säger han.

[fakta id=”19067″]