"Att inte alla skolor har ett bibliotek är för mig en gåta"

27 dec 2023 • 5 min

När rektorn Christina Lindgren häromåret fick i uppdrag att starta Ekens skola var ett aktivt skolbibliotek hennes krav för att ta jobbet. I höstas belönades skolan med Stora läspriset.

På skolgården sladdar killarna runt i sneakers och hoodie och sylar hårda snöbollar på varandra. Det är rast på högstadieskolan Eken i Hammarby sjöstad i Stockholm och den nyfallna snön är lockande. Men snart kommer de vilja gå in och värma sig i biblioteket, tror skolbibliotekarien Åsa Kullander.

– Kylan lockar in eleverna till bibblan, det tackar vi för. Alla sätt att få in tonåringar i en läsande miljö är bra.

Det skyltas böcker och lästips överallt i korridorerna. På en vägg har precis julens lästipsarkalender kommit upp, inramad med glitter och med en form som påminner om Instagram stories. Det visuella är viktigt för att fånga in eleverna i tider då uppmärksamhetsspannet krymper, menar Åsa Kullander. Bilder, färger och det Tiktok-mässiga drar blickarna till sig, och den estetiken drar hon nytta av.

– Det gäller att veta vad eleverna går igång på, och det måste se spännande och inbjudande ut. Jag lånar mycket från det digitala, sociala mediers dragningskraft. Det korta, snabba – det måste sticka ut direkt.

Åsa Kullander jobbar mycket med de visuella intrycken inne i skolbiblioteket.

Inne i biblioteket fortsätter de visuella intrycken. Exponerade omslag och handskrivna boktips, en skärm där julens boktipskalender loopas och små läshörnor utspridda i lokalen. Dimmat ljus och heltäckningsmatta, mjuka kuddar. En dämpad oas mitt i högstadiets larm.

– Ibland är högstadiet förbisett när det gäller bibliotek, många skolor satsar mer krut på låg- och mellanstadiet. För mig är det lyxigt att kunna fokusera enbart på ett utbud riktat mot högstadieelever för att främja läslusten just för dem.

Christina Lindgren är rektor på Ekens skola. När hon fick uppdraget att starta skolan 2018 var konceptet med ämnesveckor och ett aktivt skolbibliotek ett krav.

– Att införa ämnesveckor och att integrera ett levande skolbibliotek var två förutsättningar för att jag skulle ta på mig uppdraget. Att ha en skolbibliotekarie som Åsa, som verkligen brinner för läsning, smittar av sig på eleverna och ger resultat i klassrummet. Att inte alla skolor har ett bibliotek är för mig en gåta.

Vi är väldigt sammanflätade. Vi har en ständig dialog om teman och skönlitteratur i undervisningen.

Åsa Kullander, skolbibliotekarie
Att koppla ihop biblioteket med undervisningen är givet, menar Christina Lindgren, och betonar vikten av ett tätt samarbete mellan lärarna och skolbibliotekarien.

– Åsa är ingen egen ö, utan i allra högsta grad involverad i undervisningen och vet vad alla klasser jobbar med. Hon fångar upp teman och beställer in passande böcker, och lärarna kan alltid gå till henne för specialbeställningar. Det är ett organiskt samarbete som i slutändan främjar hela kulturen på skolan.

Lässatsningen har gett resultat. I höstas fick Åsa Kullander tillsammans med svensklärarna på Ekens skola ta emot Stora läspriset 2023 för sina läsfrämjande insatser för barn och unga. Priset delades ut av Lärarstiftelsen och Sällskapet för folkundervisningens befrämjande (SFUB) på Bokmässan.

– Vi är väldigt stolta! Priset är ett kvitto på att vår metod fungerar. Vad jag vet är vi den enda skolan i Sverige som jobbar med ämnesveckor, det vill säga att eleverna får fokusera på ett kärnämne per vecka, istället för utspritt under terminen. Det ger möjlighet till fokuserat läsande.

”Det är en ynnest att få jobba med Åsa”, säger svenskläraren Anna Persson. Tillsammans tog svensklärarna och Åsa Kullander emot Stora läspriset 2023.

Fördelarna med det arbetssättet, menar Åsa Kullander, är att eleverna får möjlighet att fördjupa sig i litteratur under en koncentrerad period, främst på svenskan och engelskan.

– Eleverna slipper hatta runt i flera olika ämnen på en dag, och kan i stället fördjupa sig i ett ämne under en hel vecka. På till exempel svenskan kan eleverna enskilt eller i grupp dyka ner i en skönlitterär bok kopplat till temat i undervisningen. Den sammanhållna tiden ger möjlighet till mer ingående läsande i kombination med samtal och skrivande om det lästa som ibland kan röra utmanande och svåra frågor.

Vilken roll har skolbiblioteket i undervisningen?

– Vi är väldigt sammanflätade. Jag är specialist på utbudet, kan målgruppen och litteraturen och är med på svensklärarnas ämneskonferenser. Vi har en ständig dialog om teman och skönlitteratur i undervisningen. Jag försöker hela tiden locka till läsning, ordnar läsutmaningar och ger eleverna möjlighet att själva vara med och påverka utbudet i biblioteket.

Det är dags att presentera nästa veckas författarbesök för klass 8D. Eleverna har fått läsa Magnus Nordins Förföljaren och snart ska de alltså få träffa honom i skolbiblioteket. Inför besöket får de i uppdrag att förbereda minst två frågor var som de ska ställa till författaren.

Det är en uppsluppen stämning i klassrummet, de flesta verkar gilla deckartemat de arbetar med på svenskan.

– Nej men det är så himla kul att jobba med skönlitteratur. Det finns oändliga teman att plocka upp från varje bok. Nyss pratade vi om hur man kan förhålla sig till rasism, då mamman i boken uppträder rasistiskt, säger svenskläraren Anna Persson och fortsätter:

– Det är en ynnest att få jobba med Åsa, som är så otroligt insatt i litteratur för den här åldersgruppen. Utan henne hade vi inte lyckats hålla i den här lässatsningen.

Genom ett tätt samarbete med skolbiblioteket jobbar skolan läsfrämjande även utanför lektionstid. Med hjälp av läsande förebilder och läsfredagar står boken ständigt i centrum, berättar Åsa Kullander.

– Vi vuxna på skolan är elevernas läsande förebilder. Vare sig man är rektor, kock, lärare eller vaktmästare läser alla något, och alla gillar olika. Det vill vi visa! Därför har vi en utställning på skolan där vi sätter upp bilder av personalens favoriter – allt från DN till låttexter och poesi. Högt och lågt!

– Varje fredagsmorgon har vi också något som kallas ”Hela skolan läser”. Då sitter eleverna och alla som jobbar på skolan och läser en bok. I klassrummet sker det antingen som friläsning, då har alla en bok de själva valt, eller som högläsning då man har en gemensam bok i klassen som man jobbar med.

Eleverna får gå i smågrupper till biblioteket under lektionen. De sprider ut sig i de olika läshörnorna för att prata om boken de har i uppgift att läsa klart innan författarträffen.

Saccosäcken är poppis, den ryker direkt. Ett killgäng längst in i biblioteket fnissar åt en något ekivok bild i en sex- och samlevnadsbok, andra tar den riktiga uppgiften lite mer på allvar. ”Jättebra”, ”läskig” och ”lite ologisk” är några utlåtanden om ”Förföljaren”.

Ljuset i biblioteket släcks, tillbaka till klassrummet och de andra eleverna. Ute väntar snöbollskriget. Men först lite mer skönlitteratur att dyka ner i.

Rektor Christina Lindgren och Åsa Kullander i skolbiblioteket.

1 kommentarer

  1. ”Ibland är högstadiet förbisett när det gäller bibliotek, många skolor satsar mer krut på låg- och mellanstadiet.”
    Oj, det här var nytt för mig. Där jag växte upp så var högstadiet första gången som vi på riktigt fick tillgång till något bibliotek (även om det bara var öppet 13-16). Låg- och mellanstadieskolan var en liten byskola, så det kom en bokbuss 3-4 gånger om året och så hade vi kanske en hylla med några ”fåglar i färg” och en handfull lättlästa varianter av Engelska klassiker. Men då var vi också en väldigt liten skola med kanske 100 elever (nu 20 år senare är de nere på 50 elever) i skolbyggnader som mest liknar byggbaracker.
    Enligt pappa som gick i samma byskola på 70-talet så brukade det finnas ett litet bibliotek på övervåningen till en butik nära skolan, men den lades ner och blev bostad i stället, gissningsvis i samband med att byn blev av med biograf, mack, ica, blomsterhandel etc.

Senaste nytt

Nyheter

Nytt råd ska rädda kulturarvet

Kungliga biblioteket får tillsammans med en rad andra myndigheter i uppdrag att bilda ett råd för att skydda kulturarvet. ”I en orolig värld blir bibliotekens och arkivens betydelse ännu mer central.”

1 mar 2024 • < 1 min

Krönika

Ingen kan väl vara emot öppen vetenskap?

Demokrati, kunskap och att forsknings­resultat ska göra största möjliga nytta. Det borde räcka som drivkrafter för att göra vetenskapen öppen till 2030, skriver Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.

1 mar 2024 • 2 min

Ledare

140 miljoner argument för öppen tillgång

De vetenskapliga förlagen tjänar obegripligt mycket pengar. Det drabbar alla, från allmänheten till forskare, när miljoner som kunde ha gått till forskning i stället blir vinst hos världens största kapitalförvaltare.

28 feb 2024 • 2 min

Internationellt

Möter attacker med öppna dörrar

Enda sättet att möta antidemokratiska attacker som har drabbat bibliotek i Berlin är att göra precis tvärtom: öppna dörrarna för samtal om demokrati. Det säger Boryano Rickum, bibliotekschef i Tempelhof-Schöneberg, ett av biblioteken som har råkat ut för högerextrema attacker där böcker förstörs.

22 feb 2024 • 2 min