Regeringen uppvaktas med förslag om snabbutbildade bibliotekarier

Lärare ska utbildas i biblioteks- och informationsvetenskap för att möta den hotande kompetensbristen när landets skolbibliotek bemannas. Det är ett av förslagen Svensk biblioteksförening och landets bibliotekarieutbildande lärosäten tar med sig när de inom kort möter utbildningsdepartementet.

I samband med att budgetpropositionen lades fram i september aviserade regeringen en efterlängtad ambitionshöjning kring bemannade skolbibliotek . Nästa år avsätts därför 216 miljoner kronor och därefter 433 miljoner kronor årligen.

”Det är en välkommen satsning som rätt implementerad kommer att verka läsfrämjande i skolans samtliga årskurser”, skrev Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen i ett brev till utbildningsminister Mats Persson (L) strax före jul.

Hon påpekade dock att föreningen, efter samråd med de sex lärosäten som bedriver utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap, ser med oro på en förestående brist på utbildade bibliotekarier och efterfrågade därför ett möte med utbildningsminister för att diskutera hur tillgången till personal ska säkras.

Beskedet blev dock att utbildningsministerns schema inte tillät en sådan träff och i stället får en delegation bestående av representanter för föreningen samt Högskolan i Borås och Södertörns högskola inom kort träffa statssekreterarna Maria Nilsson och David Lindberg, båda liberaler.

Med sig till mötet kommer de att ha två förslag för hur bemanningen på skolbiblioteken ska säkras på kortare och längre sikt.

På kortare sikt inrättas en utbildning för personer som helt saknar utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap. Förslaget är en ettårig magisterutbildning som erbjuds under en övergångsperiod på tre år. Enligt beräkningar från Högskolan i Borås skulle denna lösning med 100 studieplatser kosta 7–8 miljoner kronor per år.

På längre sikt föreslås fler utbildningsplatser på grund- och masternivå. En ökning med 20 procent på alla lärosäten skulle enligt beräkningar kosta 7 miljoner kronor första året, och därefter 14 miljoner kronor per år.

”Bägge dessa lösningar kräver riktade utbildningsplatser för lärosätena på samma sätt som har skett med andra bristyrken, så att ökade resurser till lärsoätena verkligen resulterar i de avsedda utbildningsplatserna”, skriver Svensk biblioteksförening i brev till de två statssekreterarna.

Vad hoppas ni få med er från mötet?

– Att vi får ta del av en plan från regeringen för hur de ska implementera förändringen. Men också känna att de lyssnat på oss och tycker att våra förslag är bra och möjliga att genomföra, säger Silvia Ernhagen.