Många deltog när Kulturrådet presenterade Läsfrämjandelyftet. ”Det ska bidra till långsiktig hållbarhet i tillgången till läsutvecklingsmöjligheter”, förklarade projektledaren Ann Catrine Eriksson.

Ett par hundra personer följde på fredagsförmiddagen Kulturrådets webbinarium om regeringsuppdraget Läsfrämjandelyftet.

Syftet med den treåriga projektet är att stärka landets biblioteksmedarbetare i deras profession och i rollen som läsfrämjare samt att stärka folkbibliotekens strategiska arbete med läsfrämjande.

Ann Catrine Eriksson, projektledare tillsammans med Annika Hermele, underströk att satsningen verkligen vänder sig till alla runt 5 600 människor som jobbar på Sveriges folkbibliotek, inte bara till bibliotekarierna.

– Alla har olika erfarenheter att dela med sig av på arbetsplatsen i ett kollegialt lärande.

Delvis förläggs satsningen till Digiteket, Kungliga bibliotekets plattform för kompetensutveckling. Där kommer det bland annat att finnas läromaterial samt stöd för att skapa sitt eget material.

Det kommer att vara möjligt för bibliotek att söka ekonomiskt stöd för att delta.

Under webbinariet frågade en deltagare om eventuella planer på att låta Läsfrämjandelyftet ”gifta sig” med Skolverkets satsning Läslyftet, där syftet är att stärka lärarnas kompetens i språk-, läs- och skrivdidaktik.

– Det är inget giftermål planerat, förklarade Annika Hermele.

–  Det vi kan säga är att vi vill gifta ihop lärdomar från Läslyftet och Digitalt först för att Läsfrämjandelyftet ska bli så bra som möjligt.