Studie om demokrati: "Om ni duckar blir ni obsoleta"

Hur ska folkbiblioteken uppfylla sitt demokratiuppdrag i en digitaliserad tid? Mediestrategen Brit Stakston tar sig an frågan i en studie som släpps i dag. Hennes förslag är biblioteken ska uppgradera sin identitet och börja betrakta sig som tankesmedjor.

Demokratins hälsotillstånd kunde ha varit bättre. Över hela världen sprider sig ett missnöje med offentliga institutioner och regeringar. Mer än hälften av världens befolkning ser brister i sina länders demokrati.

Missnöjet i Sverige är mindre utbrett, men omfattar ändå nästan halva befolkningen.

Uppgifterna är hämtade ur rapporten Global Satisfaction with Democracy 2020, genomförd av Bennett Institute for Public Policy vid Cambridge-universitetet i USA. De redovisas i inledningen till förstudien Biblioteken som tankesmedjor? som har skrivits av mediestrategen Brit Stakston på uppdrag av regionbiblioteken i Skåne, Bleking/Kronoberg och Jönköpings län.

Hon säger att tanken med att börja i det globala perspektivet är att det ska stämma till eftertanke och ge lust att kreativt fundera över vad det betyder för svenska bibliotek i stort, men också vad det betyder för varje enskild verksamhet.

– Jag vill visa att det här kan ni inte backa ifrån. Om ni duckar, då blir ni obsoleta.

Bakgrunden till studien är kapitlet Från sagor till cyberpunk – bibliotekets roll, mediernas förändring och invånarnas behov som Brit Stakston skrev i omvärldsrapporten Den femte statsmakten som kom ut för fyra år sedan inom ramarna för Kungliga bibliotekets arbete med den nationella biblioteksstrategin. Sedan dess har hon mött bibliotekspersonal och samlat tankar och intryck som delvis ligger till grund för den nya studien som är koncentrerad kring frågan hur folkbiblioteken ska uppfylla sitt demokratiuppdrag i en allt mer digital och komplex samtid.

– Jag har stött på en lust att närma sig det här fältet, men man trevar lite och hyser en stor oro över att det ska bli politiserat.

I studien förklarar Brit Stakston att hon vill inspirera biblioteken att se hur lätt de skulle kunna vidga sitt demokratiuppdrag genom att utvecklas och skaffa sig en ny identitet. Hon skriver:

”Låt oss se vad som händer om vi väljer att se på biblioteken som ett slags tankesmedjor i stället för servicehubbar gällande digitalisering. Kanske kan det då skapas en annan typ av förståelse och nyfikenhet på bibliotekens verksamhet externt såväl som internt.”

Tanken om bibliotek som tankesmedjor ska dock inte tolkas som ett förslag om att inrätta  en ny instans i bibliotekssektorn. Det handlar i stället om ett uppgraderat mindset hos bibliotekens personal, säger Brit Stakston.

De yttre faktorerna finns däremot redan; ett samhällsproblem att förhålla sig till och en uppgift, fastslagen i lagstiftningen, att därför ta sig an.

–  Det är bara en prioriterings- och omtolkningsfråga.

Studien presenteras vid ett seminarium på bokmässan på fredagsmorgonen. Förutom Brit Stakston medverkar Lena Arborelius, t f enhetschef på Region Skånes kulturförvaltning och Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Karin Linder, som även är intervjuad i studien tillsammans med ytterligare 13 personer från bibliotekssektorn eller dess närhet.