Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
3 nov 2020 • 2 min
Med hjälp av artificiell intelligens sprids dolda politiska budskap, så kallade hundvisslor, både enklare och snabbare. På Göteborgs universitet jobbar en grupp forskare med att hitta verktyg för att hitta hundvisslorna – och för gå till motattack.

Hundvisslor är en form av dolda politiska budskap som väcker en viss reaktion hos en grupp i samhället, men inte hos den stora massan.
– Om du har ett ämne som är tabu eller oacceptabelt att prata om i ett samhälle, men som du ändå vill föra fram, kan du använda vissa ord som går fram till en grupp som uppskattar budskapet. Samtidigt undviker du kritik från övriga samhället som uppfattar något annat, säger Asad Sayeed, forskare i datalingvistik vid institutionen för filosofi, lingvistisk och vetenskapsteori, som leder forskargruppen.
Den som använder sig av hundvisslor vill alltså undvika en negativ reaktion från den stora delen av befolkningen. Ett klassiskt exempel kommer från amerikansk politik där man för cirka 50 år sedan talade om ”the inner city”. För den breda allmänheten lät det som att politikerna talade om att göra innerstäderna tryggare, men i grunden låg det faktum att vit medelklass hade lämnat innerstäderna och flyttat till förorten. Kvar i city blev fattigare icke-vita familjer.
– Då får ”cleaning up the inner city” en helt annan innebörd, säger Asad Sayeed.
– Meddelandet är precis tillräckligt tvetydigt för att det inte ska kunna kritiseras för vad det egentligen innebär.
På liknande sätt kallas det för hundvissla när Donald Trump talar om att rädda förorterna. Enligt vissa är det han egentligen säger – och som kan gå fram till de berörda – att han ska behålla de rika förorterna segregerade och inte skapa integration genom att exempelvis bygga hyresbostäder.
Hundvisslor har alltså använts länge, men med hjälp av AI kan de användas på bredare front. Omtalade storskaliga exempel är de ryska trollfabrikerna. Ett annat är företaget Cambridge Analytica, som använde data från Facebook för att skicka riktade budskap till olika grupper och därmed sades påverka både USA-valet och Brexit-omröstningen i Storbritannien.
Även svenska exempel finns, men Asad Sayeed föredrar att avvakta med att gå in på dem i det här skedet av forskningen eftersom hans modersmål är engelska. Hundvisslor används också av politiska partier, även om omfattningen inte är känd.
– Jag skulle säga att de använder det mycket. Många politiska partier har konsulter, och nu har vi verktygen. Men mycket görs bakom stängda dörrar och vi vet inte exakt hur det ser ut.
Forskargruppen på Göteborgs universitet ska försöka hitta verktyg för att upptäcka hundvisslor och ta reda på i vilken utsträckning de används. Men också verktyg för att kunna avslöja och gå till motangrepp mot dem.
– Vi vill att allmänheten ska kunna genomskåda hundvisslor, säger Asad Sayeed.
Målet är att verktygen ska kunna bli tillgängliga för allmänheten. Exakt hur är ännu inte klart. Att biblioteken kan vara en del i arbetet är inte otänkbart, även om det inte finns några planer för det.
– Varför inte? Det vore intressant att ha kontakt med bibliotekssfären. Så här i början har jag inget konkret att erbjuda men jag är glad om de är medvetna om de här frågorna.
1 kommentarer
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
”Ryska trollfabriker” är just en sådan hundvissla som många lärt sig att rulla runt och spela död till.
Att de inte finns spelar inte någon roll – en lögn som upprepas tillräckligt blir sanning i media