Förslag: nationell samordning för utlån av e-böcker

Utredningen för kulturens återstart föreslår en utredning för hur bibliotekens utlån av e-böcker ska samordnas nationellt.

Regeringens utredning om hur kulturen ska återstartas efter pandemin presenterades på torsdagen. Utredningen går inte i någon större utsträckning in på hur biblioteken ska återstartas men nämner utlåningen av e-böcker. Utredningen föreslår att regeringen tillsätter en utredning om nationell samordning av bibliotekens utlån av e-böcker. Den efterlyser också kompetenshöjande insatser inom upphovsrätt.

Utlån av e-böcker är den fråga som har kommit upp i utredningens arbete och diskussioner med bibliotekssektorn, berättar Linda Zachrison, regeringens särskilda utredare.

– Dels skapar det ekonomiska utmaningar då utlånen av e-böcker är väldigt kostsamma för biblioteken och dels omfattas inte e-böckerna av biblioteksersättningen till författarna. Det är ohållbart på två håll.

De strukturella problemen med digitalisering och utlån av e-böcker har tydliggjorts under pandemin då många bibliotek har kommit längre med digitaliseringen.

– Digitaliseringen har accelererat under pandemin och den har en väldig potential om den görs rätt, säger Linda Zachrison.

Det är inte självklart att en samordnad utlåning av e-böcker ska ske via Kungliga biblioteket, utan frågan bör utredas vidare då den är komplex, men någon typ av samordning behövs, konstateras i utredningen.

Sveriges författarförbund beskrev nyligen hur ökade utlån av e-böcker riskerar att stjälpa folkbibliotekens övriga verksamhet. Förbundet efterlyste en samlad nationell politik för digitaliseringen av biblioteken.

Är detta något som kommer att ingå i den nationella biblioteksstrategi som ska presenteras senare i år?

– Jag får återkomma när det gäller innehållet i strategin. Men jag kan konstatera att utredningen tar upp frågan som många brottas med, säger kulturminister Amanda Lind.

Utredningen föreslår också att pengar avsätts för en digitaliseringssatsning för hela kulturarvssektorn, även offentliga institutioner. Detta för att tillgängliggöra mer av samlingarna digitalt. Riksantikvarieämbetet skulle ansvara för utformningen i samarbete med Kungliga biblioteket och Riksarkivet, enligt förslaget som lämnades till kulturministern.

Enligt utredningens förslag ska 150 miljoner kronor avsättas för digitaliseringen av kulturarvet 2022 och 325 miljoner kronor per år under 2023 och s024.

I samband med att regeringen tillsatte utredningen om en återstart av kulturen noterade Sofia Lenninger, tidigare bibliotekschef i Sölvesborg, att biblioteken saknades i direktiven. ”Det är svårt att se att en återstart av kulturlivet inte också handlar om att återstarta biblioteken”, skrev hon i en krönika.

– Det återstår för mig att läsa utredningen, men jag kan konstatera att den tar ett brett grepp om alla delar och inte går ner i enskilda områden, säger Amanda Lind.

Utredare Linda Zachrison håller med om att biblioteken är centrala i det svenska kulturlivet, men förklarar att utredningen har fokuserat på satsningar och stöd till delar av kulturlivet som har drabbats ekonomiskt av pandemin.

– Vårt fokus har varit på kulturområden som är beroende av betalande publik. Bibliotekssektorn blev också utmanad på olika sätt under pandemin och har haft stor betydelse, inte minst som medborgarkontor. Men deras ekonomi har inte påverkats så mycket av pandemin.