Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
Kommuner ser över om förseningsavgifterna behövs
14 okt 2021 • 3 min
När förseningsavgifterna togs bort under pandemin visade det sig att det inte gjorde någon större skillnad på återlämningen. Nu funderar både Malmö och Trosa på om de över huvud taget behövs.
Flera kommuner funderar på att slopa förseningsavgifterna. Bilden är från stadsbiblioteket i Nyköping, som dock fortfarande tillämpar övertidsavgifter.
För en dryg vecka sedan återinfördes förseningsavgifterna på Biblioteken i Malmö. Liksom på många andra håll pausades de under pandemin för att inte riskera att låntagare kom sjuka till biblioteket för att lämna tillbaka böcker i tid. Men nu har förseningsavgifterna har återinförts framför allt för att förhindra att medier försvinner.
Men när biblioteket gjorde en snabb analys över hur det hade sett ut under pandemin visade det sig att lika många böcker lämnades tillbaka under pandemin som innan då förseningsavgifterna fortfarande fanns.
– Vad gäller böcker generellt ser vi ingen påverkan. Vi ser inte heller att våra reservationsköer har vuxit, säger enhetschef Karin Ahlstedt.
Det här gör att hon funderar över om förseningsavgifterna ens behövs.
– Det finns väldigt intressanta exempel från Chicago, Australien och andra ställen som när de tog bort avgifterna kom folk tillbaka med böcker de hade suttit och tryckt på, så där var det en vinst.
Läs mer ›› I Chicago togs förseningsavgifterna bort för att överbrygga socioekonomiska skillnader
I Trosa kommun resonerar biblioteket på samma sätt. Inte heller där har det märkts någon skillnad på återlämningen under pandemin och nu föreslås att förseningsavgifterna tas bort för gott, enligt Södermanlands Nyheter. Förhoppningen är att det ska leda till att fler lånar böcker.
Men det finns en ekonomisk sida av frågan också. På ett år drar Malmö-biblioteken in ungefär en halv miljon kronor på förseningsavgifterna, en ansenlig summa för biblioteken.
– Men man bör sätta den i relation till hur mycket personalresurser vi har använt för hanteringen, säger Karin Ahlstedt.
Den jämförelsen gjordes i Karlskoga, där förseningsavgifterna togs bort redan 2018. Och det visade sig att biblioteket tvärtom gick plus på att ta bort dem. Hanteringen av avgifterna tog cirka 40 procent av en heltidstjänst i anspråk och så mycket pengar fick biblioteket inte in på avgifterna.
– När jag gjorde en utvärdering visade det sig att det som var inlagt som en intäkt inte täckte arbetskostnaden. Det hade alltså kostat mer än vad vi fick in, säger Annica Helgadotter, enhetschef för bibliotek och allmänkultur i Karlskoga.
Inte heller där har det påverkat hur benägna låntagarna är att lämna tillbaka böcker och andra medier. Dessutom finns en demokratiaspekt att ta hänsyn till tycker Annica Helgadotter.
– Alla ska känna att man kan låna böcker. Lever man på marginalen måste man prioritera. Och det är lätt att glömma lämna tillbaka, då kan det leda till att den som har dålig ekonomi slutar att låna böcker för att inte riskera förseningsavgift.
Flera kommuner i Östergötland har också tagit bort förseningsavgiften, exempelvis Söderköping, Boxholm och Mjölby.
I Malmö är Karin Ahlstedt beredd att undersöka frågan ytterligare.
– Nu har vi ett underlag från hur det såg ut under pandemin som vi kan jämföra med. Vårt uppdrag är att nå ut, inte minst till prioriterade grupper, om vi lyckas ytterligare sänka tröskeln ser jag att det ligger i linje med folkbibliotekens uppdrag. Vi behöver göra en analys.
Hej!
Det vore superintressant om ni gjorde ett liknande reportage kring universitets- och högskolebibliotekens hanterande av förseningsavgifter.
Mvh Hanna
Ta bort förseningsavgifterna på alla folkbibiotek så människor med små eller inga marginaler törs låna.
Är det ingen skillnad på antal böcker som återlämnas, så är det kanske ogjort arbete att ha avgift på icke återlämnade böcker.
Det är kul att man nämner Karlskoga som en pionjär, men man missar den verkliga föregångaren!
I början av 2000-talet jobbade jag på Härjedalens bibliotek, och ingen som jobbade där då – de som jobbat längst hade varit där sedan mitten av 70-talet – hade ens något minne av att man någonsin haft förseningsavgifter.
Så, femtio år utan avgifter känns som väl beprövat
Jag minns att jag för flera år sedan tog del av en studie som visade att många låntagare såg förseningsavgiften som en möjlighet att ekonomiskt kompensera snarare än som ett straff (en slags avlat om man så vill), och att förseningsavgifterna därför motverkade sitt syfte. Jag tror nog att det verkligen är så. Fast samtidigt är min egen erfarenhet under pandemin att ett fåtal låntagare (studenter) verkligen har utnyttjat de slopade avgifterna för att behålla böcker så länge de själva anser sig behöva dem, även om de varit medvetna om att andra stått i kö för de där böckerna.