Alla partier motionerar om biblioteken

9 okt 2020 • 2 min

Fokus på pojkar, bemannade skolbibliotek och ökad digitalisering. Det är några av de biblioteksförslag som riksdagsledamöter har lämnat in till riksdagen.

Av de 3655 motioner som lämnades in till riksdagen under allmänna motionstiden i år handlade flera om bibliotek.

Moderaterna vill lägga 70 miljoner kronor per år i tre år på ökat stöd till barnlitteratur och ökad digitalisering på biblioteken. ”Kostnaden för den digitala utlåningen ökar ständigt”, skriver Lotta Finstorp (M), kulturpolitisk talesperson i motionen. Hennes partikollega Maria Stockhaus vill se ett slut på det digitala utanförskapet och ge biblioteken ett särskilt uppdrag att sprida digital kunskap personer med lågt tekniskt kunnande.

Vänsterpartiet vill öka tillgången till biblioteken. Under 2021 vill partiet lägga 75 miljoner kronor på exempelvis fler bokbussar och bättre öppettider. Året därefter avsätts 150 miljoner kronor. V vill också se fler bemannade skolbibliotek, men avvaktar ett skarpt förslag tills regeringens utredning presenteras.

Kristdemokraterna vill förlänga den satsning på bibliotek i utanförskapsområden de införde tillsammans med M 2019. KD föreslår 25 miljoner kronor för 2022 och 2023.

Biblioteken är en viktig aktör för läsinlärning, konstaterar KD i motionen. Så viktig att partiets kulturpolitiske talesperson Roland Utbult efterlyser nya lösningar för att finansiera biblioteken med generösa öppettider. ”För att kunna möta behovet av tillgänglig litteratur kan det ibland bli nödvändigt att ta till okonventionella lösningar…”

Liberalerna vill rikta särskilt fokus på pojkar och personer med utländsk bakgrund i arbetet med läsutveckling. Biblioteken är ”…allra viktigast för unga personer som inte växer upp med böcker omkring sig… Så är inte minst fallet i flera av landets utsatta områden, där exempelvis trångboddheten är ett utbrett problem som försvårar för barn och ungas möjlighet att läsa och studera hemmavid”, skriver Christer Nylander (L), kulturpolitisk talesperson.

Liberalerna efterlyser också att det snart kommer ett lagförslag från regeringen som gör det möjligt att porta stökiga individer från biblioteken.

Centerpartiet vill inrätta ett språkcentrum för meänkieli, ett av de fem nationella minoritetsspråken, i Övertorneå. Partiet föreslår också ett resursbibliotek för meänkieli, en fråga som redan bereds i regeringskansliet.

Sverigedemokraterna vill skynda på digitaliseringen av det tryckta kulturarvet och vill, som Biblioteksbladet har berättat tidigare, plocka bort personer med annat modersmål än svenska som prioriterad grupp i bibliotekslagen.

Även regeringspartierna har lagt motioner om bibliotek. Anna Sibinska från Miljöpartiet föreslår ökad biblioteksersättning för att främja tillgången på bemannade bibliotek och stärka digitaliseringen på biblioteken.

Socialdemokraterna vill göra biblioteken till centrum för lärande. Och Jörgen Hellman (S) vill se fler insatser mot näthat, bland annat på biblioteken.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min

Ledare

Används bibliotekens potential som läsfrämjare?

Det talas mycket om bibliotekens viktiga roll för att främja läsandet i Sverige. Men bibliotekspersonalen ges ingen eller väldigt lite tid för egen läsning. Och allra konstigast är att de inte ens pratar om det själva, skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

19 sep 2022 • 2 min