Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
14 mar 2022 • 3 min
Allt från påtryckningar om inköp av litteratur till rena dödshot. Hot och våld har de senaste decennierna uppmärksammats på allt fler bibliotek. Arne Ledenstam utbildar bibliotekarier i Region Gävleborg att möta och hantera hotfulla situationer.
Företagshälsovården kan vara till god hjälp för att lära bibliotekspersonalen hantera hot och våld.
I Söderhamn ligger biblioteket vägg i vägg med Systembolaget och i Bollnäs är fritidsgården granne med biblioteket. Det skapar olika typer av ordningsproblem som kan behöva olika typer av bemötande.
Vanligtvis är bibliotekarier duktiga på att bemöta stökiga personer, säger Arne Ledenstam på Företagshälsan i Region Gävleborg.
– De är ofta bra på det för de tränar på det hela tiden, om man jämför med andra verksamheter där stök och bråk inte förekommer.
Företagshälsovården i Gävleborgs län har bland annat stöttat biblioteket i Söderhamn där det fanns stora problem med stökiga besökare. Som Biblioteksbladet tidigare berättat har situationen förbättrats där under de senaste åren. Även personalen på Bollnäs bibliotek har utbildats för att möta hotfulla och stökiga situationer.
– Vi hade en incident med en besökare som uppfattades som hotfull. Eftersom vi inte har haft en sådan utbildning och vi har många nya i personalen, var det ett bra tillfälle att följa upp med företagshälsovården, säger Peter Hirseland, bibliotekschef i Bollnäs.
I Bollnäs finns en fritidsgård i anslutning till biblioteket, något som ibland leder till att ungdomar som inte har direkta biblioteksärenden ändå kommer dit.
– Det kan uppfattas som störande, men det är inte på något sätt ovanligt mycket. När det gäller alla former av bemötande, inte bara av ungdomar utan även personer med speciella behov, är det en konst att kunna bemöta alla olika typer av besökare på ett bra sätt.

Det handlar delvis om resurser, poängterar Peter Hirseland, men också om utbildning och att känna till vilka rutiner som finns. Generellt tycker han inte att stöket ökar just på bibliotek, utan konstaterar att det som sker där är en reflexion av samhället i övrigt.
– Missbrukare har funnits tidigare, ungdomar har funnits och folk med psykiska problem, säger Peter Hirseland.
– Jag vänder mig mot det synsätt som man ibland kan höra, att alla var tysta och mer väluppfostrade på biblioteken förr i tiden. Jag vänder mig starkt emot det, jag tycker inte det finns några belägg för det.

– Som jag upplever det är det en offentlig lokal som alla ska ha tillgång till och ändå ska personalen upprätthålla ordning. Många är duktiga på lågaffektivt bemötande, på att hålla sig sakliga och inte trigga personer.
Företagshälsovården lär ut hur man bemöter personer som är högljudda eller bråkar, utan att situationen eskalerar. Viktiga saker att tänka på om bråk uppstår är att larma, se till att man är fler i personalen samt se till att det finns reträttvägar om något allvarligt sker. Det är också viktigt att rapportera in hotfulla händelser samt polisanmäla när det behövs. Lågaffektivt bemötande handlar om att visa förståelse för en person som är upprörd eller irriterad, men ändå markera vilka regler som gäller. Man ska känna sig trygg i hur man bemöter stökiga personer på ett bra sätt och i att det finns rutiner att hänvisa till, förklarar Arne Ledenstam.
För att komma till rätta med ordningsproblem är det systematiska arbetsmiljöarbetet viktigt. Företagshälsovården stöttar verksamheten genom att undersöka, riskbedöma och föreslå åtgärder som kan följas upp. Det förebyggande arbetet är viktigt, understryker Arne Ledenstam.
– Att hamna i hot- och våldssituationer kan vara obehagligt, men om man har rutiner blir det lättare att hantera. Då slipper man komma i situationer där man behöver ta hand om personer som har kommit till skada eller blivit rädda.
Organisationen Sunt arbetsliv, som drivs gemensamt av fackförbunden och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), jobbar med ett nytt stödmaterial för trygghetsutbildningar som ska vara klart till sommaren.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer