Debatt om biblioteken: Hur olika får det vara?

Krisen har satt bibliotekens roll i blixtbelysning, men också visat på mycket stora skillnader kommuner emellan. I ett panelsamtal på Folk och Kultur diskuterades frågan ”hur olika får det vara?”

Under pandemin har bibliotekens betydelse för demokratin blivit tydlig, konstaterade Christer Nylander (L), ordförande i riksdagens kulturutskott, i panelsamtalet som hölls på det digitala konventet Folk och Kultur.

Utgångspunkten var rapporten från Svensk biblioteksförening som går igenom bibliotekens roll under pandemin. I panelen satt också Markus Lindgren (MP), ordförande i kulturnämnden i Västerås och Catharina Ek, bibliotekschef i Upplands Väsby. Johanna Hansson, ordförande i Svensk biblioteksförening, var moderator.

– Möjligheten att ta reda på mer om viruset finns på biblioteken. Men samtidigt som vi har haft ett kraftigt behov av att skaffa oss mer kunskap har många bibliotek stängt, fortsatte Christer Nylander.

Samtidigt som bibliotekens demokratiska roll har blivit synligare har också stora skillnader visat sig mellan hur olika kommuner ser på folkbiblioteken. I Västerås identifierades biblioteken som samhällsviktiga och ledningen väntade in i det längsta med att stänga lokalerna för besökare, berättade Markus Lindgren.

Men i vissa kommuner stängde lokalerna under lång tid, andra tog bort möjligheten att använda dator. Något som i flera fall påverkade grannkommunerna eftersom biblioteksbesökare från två kommuner då vände sig dit i stället.

– Så får det inte vara, det är ett jätteproblem. När andra stängde kom folk till oss i stället, berättade Catharina Ek.

Under pandemin såg hon hur skillnaderna blev tydligare mellan olika grupper i samhället och de mest utsatta blev ibland utan hjälp.

– Klyftorna blir tydliga och även bibliotekens roll för personer i utsatta situationer. Vissa behöver exempelvis klara sina studier för att få uppehållstillstånd, men vi kan inte lämna ut kurslitteratur. Det är ett enormt problem.

Markus Lingren konstaterade att kommunernas olika synsätt på folkbiblioteken speglar en svaghet i den reglering som finns. Men Christer Nylander anser att det finns fördelar med att lagen inte är så detaljerad, eftersom förutsättningarna är olika i olika kommuner. Han noterar också den stora kreativitet som har funnits på biblioteken under pandemin och där många nya lösningar har tagits fram för att nå ut till medborgarna.

Samtidigt dras många kommuner med en kärv ekonomi och få bibliotek har fått uppräkningar i budget som motsvarar löneökningarna, konstaterade Johanna Hansson. Men vem ansvarar för att det ska finnas tillräckligt med resurser för att lagen ska uppfyllas?

Panelen var överens om att det fortsatt bör vara kommunerna som ansvarar både för folkbibliotekens verksamhet och resurser. Samtidigt som riktade statliga bidrag, som exempelvis Stärkta bibliotek, är välkomna, lade Catharina Ek till. Det är något Christer Nylander tror är möjligt, bland annat på grund av att klyftorna har vuxit.

– Det behövs satsningar på läsfrämjande och bibliotek och det hänger samma med att vi har fått ökade klyftor. Sociala klyftor men också bildningsklyftor där jag tror att biblioteken har en viktig roll i att hjälpa till.

Catharina Ek konstaterade att synen på bibliotek har förändrats under pandemin.

– Jag tror att folkbibliotek länge har varit en plats som har varit en trygg stöttepelare som många har tagit för given. Men vi har verkligen fått en ny bild.

Läs mer: Flera partiledare pratat kultur på digitalt konvent