Kommuner har opponerat sig mot anmälningsplikt

12 feb 2024 • 2 min

En rad kommuner har tagit avstånd från Tidöpartiernas idé om att införa informationsplikt för offentliganställda om de möter papperslösa.

Laxå, Östersund, Gotland, Stockholm, Borås, Lund, Umeå, Jokkmokk och Gislaved har alla skrivit till regeringen att de tycker att en lag om anmälningsplikt vore dåligt.

– Det här bryter mot barnkonventionen, speciallagstiftning som hälso- och sjukvårdslagen och skollagen till exempel, den bryter också mot grundläggande principer om mänskliga rättigheter, säger Effie Kourlos (C), kommunalråd i Östersund, till SVT.

– Vi tycker att det är viktigt att tydligt markera det medan förslaget utreds.

Den Moderatledda oppositionen röstade nej till förslaget att markera mot anmälningsplikten och hänvisar till att många tusen personer befinner sig utan tillstånd i Sverige och att det är rimligt att myndigheterna hjälps åt.

Styret i Region Stockholm (S, MP och C) samt V vill undanta de anställda från att omfattas av anmälningsplikten. Även Stockholms stad som styrs av S, V och MP, har markerat mot förslaget om att kräva att alla offentliganställda anmäler papperslösa, som just nu utreds på uppdrag av Tidöpartierna.

– Det kravet för tankarna till väldigt auktoritära system, sade skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) till Dagens nyheter.

I Borås beslutade kommunstyrelsen att meddela regeringen sin ståndpunkt. Däremot röstade kommunstyrelsen nej till förslaget att stadens personal inte skulle förväntas lyda under plikten att anmäla papperslösa om lagen skulle bli verklighet.

I Jokkmokk har en enig kultur- och fritidsnämnd markerat mot regeringens planer.

– Det handlar också om vår bibliotekspersonals arbetsmiljö. De ska få vara informationsspecialister och inte tvingas ange besökare till myndigheter, sade kommunalrådet Henrik Blind (MP) till Biblioteksbladet.

I Göteborg har kommunstyrelsen beslutat att stadens anställda inte kommer att behöva följa en eventuell lag om anmälningsplikt. Något som har kritiserats av oppositionen.

Även Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) varnar för att en lag om anmälningsplikt kan krocka med annan lagstiftning och har krävt ett undantag för alla anställda i kommuner och regioner.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska ge förslag på hur en lag om anmälningsplikt kan utformas. Slutbetänkande för utredningen ska lämnas senast den 30 september 2024.

Läs också ››
Två av tre varnar för krock med bibliotekslagen
Marie Sääf: Vi bör tänka över om vi registrerar folk i onödan

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till redaktion@biblioteksbladet.se.


Senaste nytt

Internationellt

Möter attacker med öppna dörrar

Enda sättet att möta antidemokratiska attacker som har drabbat bibliotek i Berlin är att göra precis tvärtom: öppna dörrarna för samtal om demokrati. Det säger Boryano Rickum, bibliotekschef i Tempelhof-Schöneberg, ett av biblioteken som har råkat ut för högerextrema attacker där böcker förstörs.

22 feb 2024 • 2 min

Internationellt

Högerextrem våg mot tyska bibliotek

Kritiska granskningar av högerextrema grupper och den gröna politikern Annalena Baerbocks självbiografi finns bland de böcker som har förstörts. Ett bibliotek i Berlin möter problemet genom att bjuda in författare förstörda böcker för att de ska få diskutera sina idéer.

15 feb 2024 • 2 min

Essä

Grattis på 60-årsdagen!

AI har funnits längre än många av oss har levt, ändå är det först nu som teknologin väcker upphetsad debatt. I stället för att bli skrämda borde vi se de grå vardagsnyttorna, skriver Lars Ilshammar.

14 feb 2024 • 7 min